De kom för att arbeta

Trots att vi som släktforskar blir ganska nördiga och grottar ner oss i arkiven har det nog inte undgått oss att det i Sverige pågår en diskussion om invandring och flyktingar. För att uttrycka det milt. Väldigt många av oss har ju invandrare i vår släkt, kanske valloner för snart 400 år sedan eller mer nutida invandrare, arbetskraftsinvandrare eller flyktingar undan 1900-talets krig. Våra egna emigranter blev ju också invandrare när de kom fram till Amerika.

Min svärmor Helene är en av dessa många som kommit till Sverige som rekryterad arbetskraft. Hon kom hit från Lübeck i Tyskland tillsammans med sin syster Gertrud på våren 1951. De var två av de omkring 30 000 personer som invandrade detta år. Helene var då nyss fyllda 20 år. Båda är döda sedan några år.

Min svärmor har berättat att de såg en annons i en tidning om att man sökte arbetskraft till Sverige. De sökte upp agenten och blev ganska snart satta på tåget till en stad någonstans i inlandet i Sverige, tillsammans med flera andra tyska ungdomar. Under tågresan fick de frågan om de i stället kunde åka till Västervik för att arbeta på tändsticksfabriken. Där behövdes också arbetare. Helene frågade agenten om det fanns vatten och skog i Västervik. När svaret blev ja bestämde sig Helene och Gertrud för att åka hit. Det var ju tur för mig eftersom hon här senare blev mor till min make.

Helene som liten flicka i Lübeck före kriget. På mittenbilden står Helene till vänster och hennes syster Gertrud till höger, men vi vet inte vem kvinnan i mitten är. Fotografen (Helenes blivande make) har skrivit att detta är "de tre tyska flickorna på tändsticksfabriken". Till höger: Gertrud och Helene i hyresrummet de bodde i den första tiden i Västervik.

Ett foto från Helenes album. Hon är kvinnan längst till vänster och den andra kvinnan är hennes syster Gertrud. Vi är inte säkra på om det är taget i Västervik eller om det kan vara från tiden hemma i Lübeck, det är svårt att avgöra.

Så småningom ökade arbetskraftsinvandringen till Sverige betydligt. Vi behövde folk som jobbade i industrin så att samhället kunde utvecklas. De kom från övriga nordiska länder och från Central- och Sydeuropa. Redan 1947 hade Sverige börjat rekrytera arbetskraft i Italien, Ungern och Österrike för att på 50-talet fortsätta i det dåvarande Västtyskland, Nederländerna, Österrike och Belgien och på 60-talet i Grekland. 1970 bodde i Sverige 538 000 utrikes födda personer, bland dessa min svärmor och hennes syster.

Invandrarnas betydelse för Sverige kan knappast överskattas, varken vallonernas betydelse för bergsbruket på 1600-talet eller europeernas betydelse för industrins utveckling under 1900-talet.

Arkivinsitutionen Centrum för Näringslivshistoria gav 2010 ut boken "Invandrarna som byggde Sverige". I år har den getts ut i en ny och uppdaterad upplaga. Här kan man läsa om många av de invandrare som startade företag som fortfarande är stora och betydande arbetsgivare i Sverige.

Givetvis har jag försökt släktforska om min svärmors släkt. Det är svårt att släktforska i Tyskland, åtminstone för mig som inte kan tyska. Dessutom är arkiven inte alls digitaliserade och tillgängliga på samma sätt som i Sverige. Jag har förstått att man nog bör befinna sig på plats och uppsöka församlingsarkiven där för att få fram information, enligt G-gruppen. En sådan resa till Lübeck står på min att-göra-lista när tiden medger det. Men jag har inte mycket hopp om att det ska ge något resultat. På G-gruppens hemsida läser jag: "När du gör din första resa till tyska arkiv och församlingar kommer du att bli överraskad över hur svårt det är att få önskad hjälp om du enbart talar engelska."

Vi vet inte så mycket om Helenes släkt och hennes uppväxt i Tyskland men något lite. Helene hade tre systrar, de andra två stannade kvar i Lübeck. Hennes föräldrar hette Hans Harms, född 1894, och Emmi Blottnicki, född 1908.

På Familysearch har jag kanske hittat hennes far och hans föräldrar och syskon. I så fall hette Helenes farfar och farmor Friedrich och Frida Harms och de hade fem barn. Familjen finns noterad i en folkräkning från år 1900. Jag är inte helt säker på att det stämmer. Jag har också sökt i en databas för tysk släktforskning, men utan resultat.

Tyvärr är forskningsresultatet magert även i övrigt. På Familysearch hittar jag en hel del med efternamnet Harms och Blottnicki i USA, så några från dessa släkter måste ha emigrerat. För några år sedan fick jag kontakt med en kvinna i Frankrike vars tyske far troligen är kusin med min svärmor från släkten Blottnicki. Kvinnan har berättat för mig att släkten Blottnicki kommer från en by i Polen som heter Grudziądz.

Enligt http://geogen.stoepel.net/ finns namnet Blottnicki bara i trakten av Lübeck idag och bara 5 förekomster. Namnet Harms är däremot mycket mer förekommande, 7853 träffar och allra mest i Schleswig-Holstein.

Förhoppningsvis kan vi få veta mer i framtiden.

Källa: SCB:s skrift om invandring