Ett curlingbarn år 1696?

Ett curlingbarn år 1696?

 

Jag har varit tyst ett tag, men nu är historietentan skriven och inlämnad. Jag vill inte undanhålla er ett rättsfall från Svea Hovrätt som ingick i min skrivuppgift.

Pigan Segrid Larsdotter i Nääs, Timrå socken dömdes i Sköns häradsrätt till ”lijfstraff”, alltså till döden för att hon ”bannat och slagit sin moder, Enkian hustru Margreta Jacobsdotter”. Lagen, som inkluderade Guds bud efter 1608 och därmed var en mosaisk lag, sade att det var dödsstraff på att bryta mot fjärde budet: ”Du ska hedra din fader och din moder, på det att det må gå dig väl”. Häradsrätten var skyldig att döma efter lagens bokstav. Eftersom alla domar som avsåg dödsstraff prövades av hovrätten tar man nu upp fallet.

Det är den 29 april 1696. Hovrättspresidenten, greve Lars Wallenstedt, och assessorerna hälsar också generalmajoren och landshövdingen, välborne herr Carl Gustaf Frölich som meddelat rätten om den förestående avrättningen, den som nu ska prövas.

Segrid har gjort sig skyldig till att själv ha tagit hela fatet mat vid middagen och vägrat låta sin mor och syster Marit dela det. Segrid tog fatet med sig in i kammaren, då blev modern arg och tog en brinnande sticka ur spisen, samt slog till Segrid på axeln. Då tog Segrid stickan från modern och råkade skada henne lite. Det var inte meningen, sade Segrid.

Dessutom har Segrid under julhelgen inte velat äta barkbröd som de andra, hon hade tjänat i Stockholm och var van vid annat, sade hon. Hon gick istället till en annan stuga för att ta bättre bröd, men den var låst. Då slog hon sönder ett fönster i sin ilska.

I redogörelsen beskrivs ett antal händelser när modern och dottern rykt ihop. Segrid erkänner att hon kallad sin mor för ”både tiufkona och Rofferska”, när hon tyckt att modern retat henne. Dottern har ett oregerligt sinne och modern är hastig och obetänksam, skriver häradsrätten.

Beslut:

”Kongelige rätten pröfwar skiähligt Segrid Larsdotter ifrån lijfsstraffet att befria; dock skal hon sig till straff, och androm till exempel, plichta med Otta dagars fängelse wid watten och bröd, samt stå uppenbara Kyrkoplicht, jemwäl till att undfly all wijdare oenigheet med sin Moder, begifwa sig från henne, och hoos annat godt fålck sig tiänst taga och sin föda söka.”

Segrid döms alltså till att flytta hemifrån. Men också till fängelse och till skamstraff genom kyrkoplikten.

Det var inget curlande år 1696, man skulle lyda sina föräldrar och vörda dem. Man fick inte utöva våld mot dem och inte säga kränkande ord till dem. Brottet föll under allmänt åtal, vem som helst kunde anmäla det. 1734 ändrades lagen så att dödsstraffet togs bort, men det var kriminellt att inte respektera sina föräldrar ända fram till 1864. 

 

 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

De förträffliga flyttningsattesterna
HELA SVERIGE SLÄKTFORSKAR
 

Kommentarer 2

Gäst
Gäst - Ulrika den torsdag, 19 oktober 2023 21:41

Var satt hon av fängelsestraffet?

Var satt hon av fängelsestraffet?
Gäst
Gäst - Chris Bingefors den fredag, 20 oktober 2023 07:21

Troligen på det lokala byhäktet, men klara uppgifter finns inte

Troligen på det lokala byhäktet, men klara uppgifter finns inte
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild