Fort Knox på biblioteket

LUB

Under en föreläsningsturné i Skåne i förra veckan fick jag plötsligt några timmar över och bestämde mig för att raskt styra stegen mot Lunds Universitetsbibliotek, en mycket vacker byggnad i akademisk miljö. Väl inne tog jag mig till Informationsdisken och bad att få veta var de Digitala tidningarna, de som Kungliga Biblioteket efter massiva påtryckningar till sist gjort tillgängliga på fem av landets Universitetsbibliotek, fanns att studera. Föreställde mig att jag skulle placeras vid en av bibliotekets många datorer, för att där omedelbart kunna börja leta.

Not so fast! säger den trevliga bibliotekarien. Först måste du ha ett lånekort här på biblioteket. OK, fylleri, fyllera, fylleralla, fram med legitimationen och efter bara tio minuter är den detaljen fixad (se ingressbilden). Nå, säger man, vart går jag nu?

Not so fast! fortsätter bibliotekarien. Nu måste vi först skapa en ACCESS till Kungliga Bibliotekets tidningssajt. Access? undrar man. Ja, alltså ett personligt användarnamn och lösenord. OK, nya fylleriövningar, krångel med nätet och utskriftshanteraren, men till sist får man i sin hand ett A4-papper med både användarnamn och lösenord i petitstil – så smått att man blir tvungen att kisa för att kunna se de sammanlagt 20 diminutiva siffrorna, specialtecknen och de stora och små bokstäverna. Är allt klart nu, frågar man?

Not so fast! säger bibliotekarien. Du vill kanske skriva ut ett eller annat och i så fall måste du ha antingen kopieringskuponger eller ett kopieringskort. Man väljer det senare, ett sorts konto där man betalar in 100 kronor för att få skriva ut eller kopiera för 95 kronor (BRAVO!). Efter nya ifyllnadsövningar plockar man fram sin hundralapp. Personalen stirrar klentroget på den. ”Sådant sysslar vi inte med här!”. Fort ned med sedeln och upp med ett VISA-kort i stället. Redan efter åtta minuter kan man stolt foga detta vackra värdebevis med minus-bonus till sin kuriosasamling. 

a1sx2_Original1_95-ny.jpga1sx2_Original1_95-ny.jpg

Så är det då äntligen dags att ta sig till de digitala tidningarna. Den mycket hjälpsamma bibliotekarien följer med ner i källaren och där bland mobila mikrofilmshyllor står det verkligen ett bord med EN (singularis) dator avsedd för Kungliga Bibliotekets digitaliserade tidningar. Det går inte att boka denna enda dator och det finns inget kösystem. Det sitter redan en människa där! Man blir besviken! Man nedsjunker i svårmod! Den unge mannen tittar tröstande på en och säger: Jag är nog klar om några minuter! Det visar sig vara sant, och lätt triumfatoriskt intar man tronen.

Not so fast! säger bibliotekarien, nu måste du först logga in. Man gör så och trycker på ENTER. Inget händer. Felmeddelande. Man försöker igen och igen! Ibland tar det en liten stund innan en ny access fungerar, säger bibliotekarien, och lämnar en. Redan efter elva minuter fungerar inloggningen verkligen och man kan ta itu med det fröjdesamma letandet i denna fantastiska tidningsresurs.

Man har roligt! Upptäckterna följer slag i slag och till sist bestämmer man sig för att försöka göra en utskrift. Sagt och gjort. Bredvid skärmen ligger det en liten lathund med detaljerade anvisningar. Oerhört detaljerade! Makalöst detaljerade och komplicerade. Värre än att ställa om klockan på mikrovågsugnen efter ett strömavbrott. Till sist och med döden i hjärtat trycker man på ENTER och går en trappa upp till det rum där de stora kopieringsmaskinerna står. Var ligger nu mina utskrifter? hinner man tänka, innan man förstår att ytterligare handpåläggning är av nöden.

Not so fast! säger kopieringsmaskinen. Efter att ha studerat ytterligare en lathund förstår man att man, för att få ut sina kopior, först måste knappa in sitt användarnamn och lösenord. De tjugo pyttesmå tecknen ni vet. Förtänksamt har man placerat fusklappen i bröstfickan och efter att ha fått fram den kan kisandet och inknappandet börja. Det visar sig då att trycktangenterna är av den där gungiga typen, där man inte riktigt vet om anslaget biter eller ej. Nåväl, man kan väl räkna antalet tecken på displayen. Det kan man inte. Smått, smått, smått! Och svagt! Man tillgriper mobiltelefonen som har en seniorvänlig förstoringsglas-app. Med hjälp av detta verktyg blir det till sist möjligt att få till användarnamnet och lösenordet. Man trycker ENTER och väntar. Det rasslar till och man hinner börja hoppas. Ut kommer de fyra utskrifterna – samtliga blanka!

a1sx2_Original1_rid_20180210-112615_1.jpga1sx2_Original1_rid_20180210-112615_1.jpg

Ridå!     

       

 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Överklagan eller klagan
Var ligger Okome?
 

Kommentarer 16

Ann Charlotte Lagerström den måndag, 12 februari 2018 06:52

Totalt vansinnigt. Användarvänligt verkar vara ett ord som ännu inte är uppfunnits i dessa sammanhang.

Totalt vansinnigt. Användarvänligt verkar vara ett ord som ännu inte är uppfunnits i dessa sammanhang.
Chris (Kerstin) Bingefors den måndag, 12 februari 2018 09:01

Välkommen till universitetets glada värld!

Välkommen till universitetets glada värld!
Gunilla Åkesson den måndag, 12 februari 2018 09:12

Men.... varför? På KB är det ju bara att trava rakt in och sättq sig vid en dator. Jag som väntat så på att tidningarna ska bli tillgängliga även i Lund.

Men.... varför? På KB är det ju bara att trava rakt in och sättq sig vid en dator. Jag som väntat så på att tidningarna ska bli tillgängliga även i Lund.
Ted Rosvall den måndag, 12 februari 2018 09:14

Nej du, Tidningarna finns bara på en enda dator, den i källaren. Och där måste man alltså gå igenom alla dessa moment innan Sesam öppnar sig.

Nej du, Tidningarna finns bara på en enda dator, den i källaren. Och där måste man alltså gå igenom alla dessa moment innan Sesam öppnar sig.
Gunilla Åkesson den måndag, 12 februari 2018 09:19

Då gäller det att mobilisera skånska släktforskare. Tack för infon!

Då gäller det att mobilisera skånska släktforskare. Tack för infon!
Nils den måndag, 12 februari 2018 09:42

Jag har hört att det är pga av upphovsrättsinnehavarna som det är så. Det är KB som avtalat fram användarvillkoren. Upphovsrättsinnehavarna har varit mycket restriktiva med access till detta material. Tyvärr! Vad gäller krångligheten med att använda/registrera sig så styrs det av att regler för användning av SUNET, det svenska universitetsdatornätet. Man får helt enkelt inte ge anonym tillgång till SUNET.

Jag har hört att det är pga av upphovsrättsinnehavarna som det är så. Det är KB som avtalat fram användarvillkoren. Upphovsrättsinnehavarna har varit mycket restriktiva med access till detta material. Tyvärr! Vad gäller krångligheten med att använda/registrera sig så styrs det av att regler för användning av SUNET, det svenska universitetsdatornätet. Man får helt enkelt inte ge anonym tillgång till SUNET.
Gunilla Åkesson den måndag, 12 februari 2018 09:55

Men vad skulle skillnaden vara mellan KB och UB i Lund i det fallet? På KB har jag varken lånekort eller access.

Men vad skulle skillnaden vara mellan KB och UB i Lund i det fallet? På KB har jag varken lånekort eller access.
Gunilla Åkesson den måndag, 12 februari 2018 09:44

Jag sitter ofta där nere i källaren och läser tidningar på mikrofilm. Då är det inte minsta lilla lånekort som behövs, så detta verkar ju som ett löjlig misstag.

Jag sitter ofta där nere i källaren och läser tidningar på mikrofilm. Då är det inte minsta lilla lånekort som behövs, så detta verkar ju som ett löjlig misstag.
Lars-Åke den måndag, 12 februari 2018 10:22
Se https://tidningar.kb.se/
Lars-Åke den måndag, 12 februari 2018 10:16

Jag skrev för en tid sedan just om hur mycket enklare motsvarande databas fungerar i västnorden - timarit.is http://skeningeskolbibliotek.bloggo.nu/Tidningars-tillganglighet-i-vastnorden/

Jag skrev för en tid sedan just om hur mycket enklare motsvarande databas fungerar i västnorden - timarit.is http://skeningeskolbibliotek.bloggo.nu/Tidningars-tillganglighet-i-vastnorden/
Ted Rosvall den tisdag, 13 februari 2018 13:59

Lunds Universitetsbibliotek svarar:Hej Ted,Tack för dina synpunkter. Vi beklagar att du upplevt våra system rörande datorinloggning och utskrifter från KB:s dagstidningstjänst som krångliga. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra våra system, och din input är därför värdefull för oss.Gällande datorinloggning så är UB i Lund, i likhet med alla andra svenska högskolebibliotek, styrda av SUNET:s regelverk rörande tillgång till internet, vilket kräver personlig inloggning för access. Om man varken är studerande eller forskare vid Lunds universitet behöver man därför identifiera sig via sitt lånekonto vid Biblioteken vid Lunds universitet för att få tillgång till internet.Vi har för närvarande endast tecknat avtal med KB för en dator med tillgång till deras dagstidningstjänst. Att teckna avtal för fler datorer med tillgång till tjänsten är en kostnadsfråga.Anledningen till att utskrifterna blir blanka är att KB:s dagstidningstjänst i nuläget endast stödjer Google Chrome som webbläsare. Använder man Internet Explorer som webbläsare blir utskrifterna blanka. Denna information står skriven på dagstidningsdatorn. Vi har påtalat problemet med blanka utskrifter för KB och hoppas de kan lösa problemet (som alltså inte ligger hos oss).Vi kan dock slutligen glädja dig med att många av de rutiner som du upplevt som krångliga enbart behöver genomföras första gången man besöker något av biblioteken vid Lunds universitet, och att din nästa vistelse hos oss därmed kommer att kännas betydligt smidigare.med vänlig hälsning;Kristian Knutsson, avdelningschef Avdelningen för forsknings- och studieserviceUniversitetsbiblioteket, Lunds universitet

Lunds Universitetsbibliotek svarar:Hej Ted,Tack för dina synpunkter. Vi beklagar att du upplevt våra system rörande datorinloggning och utskrifter från KB:s dagstidningstjänst som krångliga. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra våra system, och din input är därför värdefull för oss.Gällande datorinloggning så är UB i Lund, i likhet med alla andra svenska högskolebibliotek, styrda av SUNET:s regelverk rörande tillgång till internet, vilket kräver personlig inloggning för access. Om man varken är studerande eller forskare vid Lunds universitet behöver man därför identifiera sig via sitt lånekonto vid Biblioteken vid Lunds universitet för att få tillgång till internet.Vi har för närvarande endast tecknat avtal med KB för en dator med tillgång till deras dagstidningstjänst. Att teckna avtal för fler datorer med tillgång till tjänsten är en kostnadsfråga.Anledningen till att utskrifterna blir blanka är att KB:s dagstidningstjänst i nuläget endast stödjer Google Chrome som webbläsare. Använder man Internet Explorer som webbläsare blir utskrifterna blanka. Denna information står skriven på dagstidningsdatorn. Vi har påtalat problemet med blanka utskrifter för KB och hoppas de kan lösa problemet (som alltså inte ligger hos oss).Vi kan dock slutligen glädja dig med att många av de rutiner som du upplevt som krångliga enbart behöver genomföras första gången man besöker något av biblioteken vid Lunds universitet, och att din nästa vistelse hos oss därmed kommer att kännas betydligt smidigare.med vänlig hälsning;Kristian Knutsson, avdelningschef Avdelningen för forsknings- och studieserviceUniversitetsbiblioteket, Lunds universitet
Viktoria Tropp den onsdag, 14 februari 2018 11:52

Som anställd på en IT-avdelning på en högskola skulle jag kunna skriva en kommentar om varför det inte fungerar med "användarvänlighet" på ett lärosäte men nöjer mig med att skicka med länken till Sunets regler (som är de som universitetet måste följa) för den som önskar läsa. https://www.sunet.se/policy-for-tillaten-anvandning/

Som anställd på en IT-avdelning på en högskola skulle jag kunna skriva en kommentar om varför det inte fungerar med "användarvänlighet" på ett lärosäte men nöjer mig med att skicka med länken till Sunets regler (som är de som universitetet måste följa) för den som önskar läsa. :)https://www.sunet.se/policy-for-tillaten-anvandning/
Ted Rosvall den fredag, 16 februari 2018 09:34

Viktoria!Du säger att det inte fungerar med "användarvänlighet" på ett lärosäte.Detta är ett häpnadsväckande uttalande, som också kan tolkas som översitteri. "Här i vår akademiskt förtunnade luft skall det minsann vara lite krångligt så att vi slipper populasen". Så menar du givetvis inte, men tanken ligger snubblande nära.ANVÄNDARVÄNLIGHET borde vara ledstjärnan för alla IT-avdelningar och i alla sammanhang. Tyvärr tycks IT-tekniker älska att krångla till saker. Vi som var med på 1980-talet, när PC:n gjorde entré minns att det var ohyggligt svårt att ens hantera de mest basala funktioner. Med Windows och andra hjälpmedel blev det så småningom enklare och när Internet blev gemene mans egendom lyckades man förenkla ytterligare. Med IT-banditernas och hackarnas intåg har emellertid utvecklingen gått bakåt. Frågan är om man inte, i sin iver att skapa skyddade och trygga system, häller ut barnet med badvattnet?

Viktoria!Du säger att det inte fungerar med "användarvänlighet" på ett lärosäte.Detta är ett häpnadsväckande uttalande, som också kan tolkas som översitteri. "Här i vår akademiskt förtunnade luft skall det minsann vara lite krångligt så att vi slipper populasen". Så menar du givetvis inte, men tanken ligger snubblande nära.ANVÄNDARVÄNLIGHET borde vara ledstjärnan för alla IT-avdelningar och i alla sammanhang. Tyvärr tycks IT-tekniker älska att krångla till saker. Vi som var med på 1980-talet, när PC:n gjorde entré minns att det var ohyggligt svårt att ens hantera de mest basala funktioner. Med Windows och andra hjälpmedel blev det så småningom enklare och när Internet blev gemene mans egendom lyckades man förenkla ytterligare. Med IT-banditernas och hackarnas intåg har emellertid utvecklingen gått bakåt. Frågan är om man inte, i sin iver att skapa skyddade och trygga system, häller ut barnet med badvattnet?
Nils den fredag, 16 februari 2018 16:56

I Sverige är alla välkomna till alla bibliotek inom högskolevärlden. Så är det inte överallt - jag är rätt säker på att du inte kan knalla in på ett universitetsbibliotek i USA hur som helst! Svenska universitets- och högskolebibliotek är allt annat än ovälkomna mot det du kallar populasen, (vilket jävla ord by the way). Det är märkvärdigt att du som första slutsats av Viktoria Tropps inlägg drar att det är ett "översitteri". Sluta hacka IT-tekniker, det är inte deras fel att du känner dig ovälkommen på Universitetsbiblioteket. Vad jag förstår är du inte varken inskriven som student eller anställd vid Lunds universitet. Likväl får du lov att använda lärosätets datorer, nätverk och deras upphandlade e-resurser, men sedan gnäller du för att lärosätet vill följa de regler som finns för alla användare. Det verkar som du inte vill förstå........

I Sverige är alla välkomna till alla bibliotek inom högskolevärlden. Så är det inte överallt - jag är rätt säker på att du inte kan knalla in på ett universitetsbibliotek i USA hur som helst! Svenska universitets- och högskolebibliotek är allt annat än ovälkomna mot det du kallar populasen, (vilket jävla ord by the way). Det är märkvärdigt att du som första slutsats av Viktoria Tropps inlägg drar att det är ett "översitteri". Sluta hacka IT-tekniker, det är inte deras fel att du känner dig ovälkommen på Universitetsbiblioteket. Vad jag förstår är du inte varken inskriven som student eller anställd vid Lunds universitet. Likväl får du lov att använda lärosätets datorer, nätverk och deras upphandlade e-resurser, men sedan gnäller du för att lärosätet vill följa de regler som finns för alla användare. Det verkar som du inte vill förstå........
Nils den fredag, 16 februari 2018 16:35

Jag föreslår att ni släktforskare mobiliserar er emot "upphovsrättsorganisationerna" och inte mot biblioteken i så fall. Ta gärna reda på hur saker och ting ligger till innan så ni har bra argument. Det som diskuteras i denna tråd är flera olika saker.

Jag föreslår att ni släktforskare mobiliserar er emot "upphovsrättsorganisationerna" och inte mot biblioteken i så fall. Ta gärna reda på hur saker och ting ligger till innan så ni har bra argument. Det som diskuteras i denna tråd är flera olika saker.
Lars-Åke den lördag, 17 februari 2018 14:10

Ja, det är olika saker, men det ena utesluter väl inte det andra. Upphovsrättslagen är uppenbart skriven för att utövare av konstnärliga yrken som författare, filmare och musiker ska kunna få ersättning för sina verk. Men en så "generös" lag är naturligtvis lockande för många att försöka krypa in under. På så sätt har t ex arkitekter och designers snikat in sig. Tidningar nämns inte alls i lagen förrän sådana utgivna före 1961 helt otippat stoppas in enligt §68. Hur tänkte lagstiftarna där? Journalister är ju inga konstnärer. De får ju betalt av tidningen, vare sig de är anställda eller frilans. Och att utgivarna skulle ha en 116-årig (!?) ensamrätt på nätpublicering av tidningssidor är helt enkelt inte rimligt, jämför t ex med patenträtten för uppfinningar på 20 år eller fotografirätten på 50 år (§ 49). Hur kom Kb fram till 116 år? Frågade de "upphovsrättsorganisationerna" och följde deras förslag? Med en världsunikt usel tillgänglighet som följd!? Men detta borde ju rimligtvis vara en lämplig sak för politikerna, lagstiftarna, att ta tag i. Lite otydligt dock om det är kultur- eller utbildningspolitikernas ansvar?Sedan är naturligtvis högskolebibliotekens usla användarvänlighet mycket riktigt en annan sak. Men kan man inte ens ta emot kontanter för kopiering så ska man rimligtvis inte ha uppdraget. Det är svårt att förstå varför det inte skulle kunna skötas av t ex länsbiblioteken.Och som Gunilla påpekar, så kan man ju fortfarande läsa dessa sekretessbelagda sidor på mikrofilm på biblioteken, så alltihop är bara ett försök att göra åtkomligheten lite besvärligare. Och de enda som verkligen missgynnas är de som har svårt att ta sig till ett universitetsbibliotek.Rätta mig gärna om jag missuppfattat något.

Ja, det är olika saker, men det ena utesluter väl inte det andra. Upphovsrättslagen är uppenbart skriven för att utövare av konstnärliga yrken som författare, filmare och musiker ska kunna få ersättning för sina verk. Men en så "generös" lag är naturligtvis lockande för många att försöka krypa in under. På så sätt har t ex arkitekter och designers snikat in sig. Tidningar nämns inte alls i lagen förrän sådana utgivna före 1961 helt otippat stoppas in enligt §68. Hur tänkte lagstiftarna där? Journalister är ju inga konstnärer. De får ju betalt av tidningen, vare sig de är anställda eller frilans. Och att utgivarna skulle ha en 116-årig (!?) ensamrätt på nätpublicering av tidningssidor är helt enkelt inte rimligt, jämför t ex med patenträtten för uppfinningar på 20 år eller fotografirätten på 50 år (§ 49). Hur kom Kb fram till 116 år? Frågade de "upphovsrättsorganisationerna" och följde deras förslag? Med en världsunikt usel tillgänglighet som följd!? Men detta borde ju rimligtvis vara en lämplig sak för politikerna, lagstiftarna, att ta tag i. Lite otydligt dock om det är kultur- eller utbildningspolitikernas ansvar?Sedan är naturligtvis högskolebibliotekens usla användarvänlighet mycket riktigt en annan sak. Men kan man inte ens ta emot kontanter för kopiering så ska man rimligtvis inte ha uppdraget. Det är svårt att förstå varför det inte skulle kunna skötas av t ex länsbiblioteken.Och som Gunilla påpekar, så kan man ju fortfarande läsa dessa sekretessbelagda sidor på mikrofilm på biblioteken, så alltihop är bara ett försök att göra åtkomligheten lite besvärligare. Och de enda som verkligen missgynnas är de som har svårt att ta sig till ett universitetsbibliotek.Rätta mig gärna om jag missuppfattat något.
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild