Rötterbloggen
Rötterbloggen

Intyg som ID-handling

Prästerna skulle skriva intyg i de mest skiftande situationer. Intygen fungerade i många fall som dagens ID-kort och kallades länge för pass. Länsstyrelserna utfärdade respass och för att då ett sådant krävdes ett betyg från prästen i hemförsamlingen. Om du är medlem i Genealogiska Föreningen har du tillgång till en databas med respass.

Prästerna utfärdade tiggarpass åt de fattigaste på 1600- och 1700-talet. Passen gällde oftast det egna häradet, man ville inte få in tiggare som inte hörde hemma i trakten.

De flesta arbetade där de bodde men det fanns också vandringsarbetare som drog iväg långt på vandringar men inte flyttade utan återvände hem regelbundet. Då behövde de intyg som visade att de inte var kringstrykande folk. Sådana intyg behövdes till exempel för dalfolkets vandringar till herrarbetet i Stockholm, hallänningarnas vandringar till jordbruksarbetet i Skåne, knallarna från Västergötland och vandringarna till Bohuslän under sillfisket från angränsande län. Arbetsvandringarna tilltog under slutet av 1700-talet och ökade under 1800-talet. Över dessa prästbetyg fördes inga längder men de antecknades i husförhörslängden.

Om någon församlingsbo sökte statlig tjänst skulle prästen skriva ett frejdebetyg. Anledningen var att förhindra anställning av någon oliktänkande eller med bristfälliga kristendomskunskaper. Detta gällde efter 1735. Dessutom krävdes åldersbetyg, det gällde också för inträde vid universitet. Efter 1816 krävdes också åldersbetyg från prästen för de pojkar som sökte till läroverk. Prästbetyg krävdes också för att få vård på sjukhus eller för att ansöka om pension.

För brottslingar var prästen tvungen att skriva intyg med personuppgifter och frejd till häktningen. Hamnade man i fängelse skulle fängelseprästen skriva intyg om fången för att denne skulle kunna friges.

De vanligaste intygen var flyttbetygen, det papper som sockenbon skulle ha med sig och lämna in till prästen i inflyttningssocknen. Utöver namn och födelsedata skulle frejd och kristendomskunskap framgå, liksom om innehvaren var ledig till äktenskap. Flyttbetygen från vissa kyrkoarkiv har digitaliserats, både av Riksarkivet och Arkiv Digital. De har volymbeteckning H och du hittar dem under de vanliga kyrkböckerna i förteckningen.

flyttbetygAtlingbo
Flyttbetyg från 1792 i Atlingbo kyrkoarkiv på Gotland. Då skrevs hela betyget för hand, först en bit in på 1800-talet blev det vanligt med formulär. Till vänster är baksidan på ett flyttbetyg för Jacob Olofsson Högström, hans hustru och barnen Olof och Christina som flyttat till Atlingbo från Stenkumla den 9 juni 1792. Prästen i Stenkumla har fyllt på ett tidigare betyg från När skrivet i maj 1791. Flyttbetyget på höger sida gäller Greta Lisa Högström, född i När den 25 maj 1774 och som flyttat till Västerhejde, "mig veterligen är hon ock ännu oförlofvad.". Prästen har i båda fallen skrivit omdömen om deras goda frejd. Bildkälla: Atlingbo (I) HII:1 (1787-1831) Bild 60 (AID: v363115.b60, NAD: SE/ViLA/23013)

Flyttbetyg Hunnestad C0010823 00028 1
Flyttbetyg Hunnestad C0010823 00029
Flyttbetyg från 1854 och 1858, då tryckta formulär användes. Betyget gäller pigan Anna Brita Svensdotter i No 12 Hunnestad, född den 25 september 1827 i Lindbergs socken. Enligt betyget har hon bott i Varberg och Träslöv innan hon flyttar in i Hunnestad socken. Hon har tagit nattvarden, gått i kyrkan, är ärlig och ledig till äktenskap. På baksidan (den undre bilden) får vi veta att hon numera är gift med drängen Johannes Larsson på nr 4. Hunnestad. Bildkälla: Hunnestads kyrkoarkiv, Bilagor till flyttningslängderna, SE/LLA/13161/H II/5 (1858-1868), bildid: C0010823_00028, Riksarkivet.

 

Källor:

Gösta Lext: Studier i svensk folkbokföring 1600-1946, Göteborgs universitet 1984
Berndt Gustafsson: Svensk kyrkohistoria, utgiven 1986

"Skrot-Andersson", Arvid och Arvida
Vad hände egentligen?
 

Kommentarer 2

Lars-Olof Rask den lördag, 13 april 2019 14:34

Tack för ett givande blogginlägg. Vad kan orsaken vara till att det saknas notering i HFL att en person inte längre är boende på gården utan enligt uppgift befinner sig i NordAmerika? Har han bara smitigt iväg eller har det slarvats med att notera utflyttningen. Det finns ingen uppgift i flyttlängderna heller. Borde han fått problem när rederiet krävde prästbetyg?

Tack för ett givande blogginlägg. Vad kan orsaken vara till att det saknas notering i HFL att en person inte längre är boende på gården utan enligt uppgift befinner sig i NordAmerika? Har han bara smitigt iväg eller har det slarvats med att notera utflyttningen. Det finns ingen uppgift i flyttlängderna heller. Borde han fått problem när rederiet krävde prästbetyg?
Eva Johansson den lördag, 13 april 2019 14:46

Lars-Olof: Tack för din uppskattning! Det hände ju att folk rymde och vid husförhöret kanske någon i familjen uppgav att den saknade bara var borta på besök någonstans. Jag vet inte i vilken utsträckning rederierna krävde prästbetyg, men om de gjorde det kunde man ju förfalska. Den som tog sig över till Köpenhamn för att utvandra därifrån kunde köpa sig en "emigrantväst", en herrväst med förfalskade handlingar i fickan. Kanske kunde man det också i svenska hamnar.

Lars-Olof: Tack för din uppskattning! Det hände ju att folk rymde och vid husförhöret kanske någon i familjen uppgav att den saknade bara var borta på besök någonstans. Jag vet inte i vilken utsträckning rederierna krävde prästbetyg, men om de gjorde det kunde man ju förfalska. Den som tog sig över till Köpenhamn för att utvandra därifrån kunde köpa sig en "emigrantväst", en herrväst med förfalskade handlingar i fickan. Kanske kunde man det också i svenska hamnar.
Redan registrerad? Logga in här
Guest
24 Maj 2019
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Ted Rosvall
245 inlägg
Eva Johansson
234 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
68 inlägg
Helena Nordbäck
64 inlägg
Gästbloggare
26 inlägg
Anton Rosendahl
7 inlägg