Rötterbloggen
Rötterbloggen

Vad hände egentligen?

Allt som oftast finns det funderingar på vad vi släktforskare ska, kan och vill berätta, något som jag berört vid några tillfällen, med lite olika kommentarer. Tänkte återknyta lite grann till ämnet efter att ha tittat igenom ett antal publikationer, med anknytning till släktforskning i någon form. Vad är det som gör en skrift/bok intressant och vad är det som gör att författaren eller författarna väljer att lyfta just det som de gör.

Det finns många olika arter av texter, naturligtvis är det många gånger familjen/släkten som är i fokus för texterna. Av den typen finns nästan hur många som helst, alltifrån äldre stenciler (för de som vet vad det är) till proffsigt framställda, färgglada, alster med allt vad man kan vänta sig av ett praktverk. Numera kommer de kanske inte ens på papper utan i digitalt format, via nätet eller via media som skivor och stickor.

När jag tänker på begreppet släktbok så är det några som dyker upp, mastodontverk som den om Långarydssläkten i många band, en mindre om en släkt Asp (finns ju hur många Asp som helst, inte minst beroende på att det är vanligt soldatnamn), och inte minst min egen favorit, Johan Bures släktbok.


Den sistnämnda är verkligen speciell, ett verk av sällan skådat slag, nedtecknad för 400 år sedan med information om stora delar av en släkt under de senaste 200 år dessförinnan. En intressant inblick i en, för många av oss, okänd värld. I den utgåva som finns på usb-sticka så finns det dessutom 700 sidor kompletterande material, som beskriver mycket av de omständigheter som gällde när texten skrevs och som hjälper oss förstå de omständigheter som gällde när boken skrevs.

Att inte allt som produceras avser familj eller släkt framkommer ganska snabbt när man tittar igenom släktforskarbibliotek, det finns en mängd publikationer runt socknar, gårdar, kyrkor och mycket annat. Det finns beskrivningar av olika yrken och det finns runt industriföreteelser, som järnbruk och gruvor. Det är hur intressant som helst och speciellt roligt blir det när beskrivningarna stämmer in på något som berör min egen släkt.  Hur var det att vara salpetersjudare? Vad innebar det att vara spiksmed i Älvdalen, var det samma sak som att arbeta på ett bruk i Uppland. Fanns det likheter eller var allt så olika så det upplevdes som två skilda världar. Tankar far runt och det ger upphov till den ena idén efter den andra om vad jag önskar av framtida publikationer. Kopplingen mellan den egna släkten, landskapet, den sociala miljön och arbetslivet i en sammanflätad berättelse, är det vad jag hoppas på?  Eller kan det bli för mycket av det goda, kan det ena skymma det andra så att läsaren inte ser skogen för alla träd. Jag tror inte det, men vem vet.

En stor del av det jag hittar är föreningsproducerat material, tänk hur många spaltkilometer som skrivs varje år, som en del av de tjänster som släktforskarföreningar tillhandahåller. Det finns hur mycket som helst att läsa, det känns nästan vemodigt att det är så få som får tillgång till dessa skrifter. Det skrivs om händelser i bygden, det skrivs om händelser i föreningar, det skrivs om det som hände förr. Tänk så många jubileumstexter det har producerats, med beskrivningar av hur och varför det blev som det blev. Undrar hur många timmar det läggs ner varje år på att beskriva historien och vem kommer att läsa all den texten i framtiden?  Det finns till och med nerskrivet varför det blev som det blev i en del föreningar, ibland objektivt, ibland med en ganska elak, enögd bild och i vissa fall med rosenskimmer runt berättelsen


Behövs verkligen allt det som framställts och kommer att framställas, kommer det att finnas tillräckligt många intresserade  under de kommande årtiondena som kan tillgodogöra sig den information som redan finns och som kommer att finnas. 

Vad tror Du, finns allt beskrivet eller finns det utrymme för mer nerskrivna texter, oavsett hur de presenteras?

Intyg som ID-handling
'Mamma är lik sin mamma'... eller ?!
 

Kommentarer 2

Ann-Christin Magnusson den onsdag, 10 april 2019 16:57

JA vill jag svara på din fråga om det finns plats för ytterligare skrivna alster. Framför allt skulle jag vilja säga att det är viktigt för den som skriver. När man skriver ner något - papper o penna eller tangentbord - så får man lite struktur och överblick och tankarna kan flöda vidare. Med alla moderna publiceringsmöjligheter så kan man ju även dela med sig, se'n är det ju en annan fråga om allt blir läst. Men om man presenterar sina tankar, sin forskning på ett överskådligt och inte allt för långrandigt sätt har man ju alla möjligheter att bli läst. Om inte idag så om 10-50 år.

Om släktforskningsföreningarna dessutom förtecknar alt publicerar det som skrivs vore det bra. Alla (?) tror jag i alla fall, har webbsidor och där är det ju lätt att lägga in förteckningar över olika alster eller hela verk. Se'n kan man ju både kontakta sitt lokala bibliotek och kommunarkiv eller om det finns föreningsarkiv och lämna utskrifter och tryckalster för att göra tillgängligt. Produkt-Sök på Rötter är ju finfin och även de andra grupperna under menyvalet Faktabanken. Men det gäller ju att skribenter/utgivare delar med sig...

Med vänliga hälsningar
Ann-Christin Magnusson

JA vill jag svara på din fråga om det finns plats för ytterligare skrivna alster. Framför allt skulle jag vilja säga att det är viktigt för [b]den som skriver[/b]. När man skriver ner något - papper o penna eller tangentbord - så får man lite struktur och överblick och tankarna kan flöda vidare. Med alla moderna publiceringsmöjligheter så kan man ju även dela med sig, se'n är det ju en annan fråga om allt blir läst. Men om man presenterar sina tankar, sin forskning på ett överskådligt och inte allt för långrandigt sätt har man ju alla möjligheter att bli läst. Om inte idag så om 10-50 år. Om släktforskningsföreningarna dessutom förtecknar alt publicerar det som skrivs vore det bra. Alla (?) tror jag i alla fall, har webbsidor och där är det ju lätt att lägga in förteckningar över olika alster eller hela verk. Se'n kan man ju både kontakta sitt lokala bibliotek och kommunarkiv eller om det finns föreningsarkiv och lämna utskrifter och tryckalster för att göra tillgängligt. Produkt-Sök på Rötter är ju finfin och även de andra grupperna under menyvalet Faktabanken. Men det gäller ju att skribenter/utgivare delar med sig... Med vänliga hälsningar Ann-Christin Magnusson
Stefan S von Schinkel den torsdag, 11 april 2019 11:09

Hej! Naturligtvis är det ett JA på frågan. Dels är det för egen del ett sätt att få ner mer information om släktingar, hur de levde mm. Och även kan det ge intressanta möten med människor man inte visste fanns och få reda på deras historia och vilken släktinformation de har. Kan skilja mot det som ens egna föräldrar berättat. Sen om man delar med sig till kusiner, sysslingar, bryllingar, mm som man hittat så finns det alltid någon som läser och delar vidare. Men det kanske inte blir någon kioskvältare som gör en till miljonär.

Med vänliga hälsningar
Stefan von Schinkel

Hej! Naturligtvis är det ett JA på frågan. Dels är det för egen del ett sätt att få ner mer information om släktingar, hur de levde mm. Och även kan det ge intressanta möten med människor man inte visste fanns och få reda på deras historia och vilken släktinformation de har. Kan skilja mot det som ens egna föräldrar berättat. Sen om man delar med sig till kusiner, sysslingar, bryllingar, mm som man hittat så finns det alltid någon som läser och delar vidare. Men det kanske inte blir någon kioskvältare som gör en till miljonär.:D Med vänliga hälsningar Stefan von Schinkel
Redan registrerad? Logga in här
Guest
24 Maj 2019
Om du vill registrera dig, fyll i användarnamn och namnfältet

Captcha bild

Bloggare

Ted Rosvall
245 inlägg
Eva Johansson
234 inlägg
Markus Gunshaga
122 inlägg
Mats Ahlgren
68 inlägg
Helena Nordbäck
64 inlägg
Gästbloggare
26 inlägg
Anton Rosendahl
7 inlägg