Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Veckans porträttfynd är författaren och folkloristen Rosa Arbman, som uppträdde på jämtmål i folkdräkt från värmländska Sunne. Hennes landsmålsaftnar blev så populära att de tog henne ända till Skansen i Stockholm.
Rosa Arbman. Foto: Hulda Rådström. #28630 i Porträttfynd.Fotografiet föreställer Rosa Sofia Arbman som föddes den 29 juni 1861 i Rätan, Jämtland. Hennes föräldrar var kyrkoherden Ernst Arbman (1818-1896) och Eva Eskelina Dillman (1820-1907). I familjen fanns ytterligare sex barn – Johannes (1844-1917), Olof Emanuel (1847-1921), Olga (1850-1941), Alma Gustafva (1853-1931), Ernst (1855-1891) och Hilda Margareta (1857-1937).
Efter att ha flyttat till Sundsvall och sedan Åsele hamnade hon 1909 i Borgsjö i Västernorrlands län och står då i kyrkböckerna som författarinna (och fröken). Hon var där bosatt hos sin bror prästen Olof Emanuel. Hon inledde sin författarkarriär 1891 med Litte för ro skull som var skriven på jamska (jämtmål). Den följdes året därpå av Trö och allvaru. Hon skrev även artiklar i de lokala tidningarna i Jämtland och gav bland annat ut romanerna Troll-Anna i Bäckmon (1905) och Kapten Silferbrand och andra berättelser (1914). Hon uppträdde med så kallade landsmålsaftnar med uppläsningar på jamska som Mor Dårdi. Då iklädd folkdräkt från Sunne. Hon gjorde rollen på många platser i Sverige, bland annat på Skansen.
Rosa gifte sig aldrig och avled den 27 februari 1919 i Sundsvall. Hon är begravd i familjegraven i Sunne.
Här hittar du Rosa Arbman på porträttfynd.
Om fotografen
Fotografiet är taget av Hulda Maria Rådström (född Karlsdotter) som föddes den 20 april 1879 i Vännäs i Västerbottens län. Hennes föräldrar var Karl Jonsson (1850-1935) och Anna Lovisa Mattsdotter (1843-1923). I familjen fanns även syskonen Karl (1873-1942), Anna Fredrika (1875-1957), Emma Kristina (1881-1922), Johan (1883-1970),Erik (1885-1886) och Erik (1888-till USA 1908). Familjen flyttade i omgångar till Åsele mellan 1893 och 1897. Hulda hade fattat intresse för fotografering och 1899 till 1900 arbetade hon som fotografelev i Örebro. Tillbaka i Åsele 1900 träffade hon sadelmakaren Kristian Rådström (1879-1955) och de gifte sig samma år. Paret fick barnen Svea Maria (1904-1913), Anna Ingeborg (1911-1984) 0ch Karl Sture (1913-1993). Eftersom familjen tillhörde baptistförsamlingen står barnen som ej döpta i kyrkböckerna.
Hulda öppnade en egen ateljé i Åsele i cirka 1903 och drev den fram till sin död 1926. När ateljén revs förstördes alla glasplåtarna förutom ett hundratal som finns i släkten och på Västerbottens länsmuseum. Hulda avled den 4 oktober 1926 i Åsele.