Antavlor

– komplettering till och resonemang kring några anor

Av Olle Elm, Lindome

I Svenska Antavlor IV:5 nr 233 (1997) redovisar Bo Lindwall (BL) en mycket omfattande antavla med stark anknytning till Kisa och Kindabygden. Samma antavla har tidigare presenterats i Nättidningen RÖTTER (här) och då med mera fyllig källhänvisning och kommentar. Bland annat redogörs i antavlan publicerad i RÖTTER för flera viktiga fastebrev som ej nämns i Svenska Antavlor. Nedan följer vissa kompletteringar samt resonemang i syfte att ytterligare utvidga kunskapen om anorna. Jag anger först ett förslag till ny skrivning av anan och/eller fotnot. Därefter följer, i fritext, mitt underlag för kompletteringen och/eller resonemanget.

1074 Zackris Larsson, f i Kisa sn, d 1643/1648, underskrivare i Kinda härad 1610, häradsskrivare i Kinda och Ydre hd:s fögderi 1619, bonde i Föllingsö Östergård, Kisa sn, nämndeman i Kinda hd.
Aurelius ("En bok om Kisa socken", Del 2, sid 150) belägger Zackris Larsson från 1599 i Föllingsö Östergård. 1648, 25/10 (domb) anges postumt att han "tidigare" hade bott i Folkinge vilket är intressant i jämförelse med uppgifter under fadern (= 2148). 1610, 10/5 (domb) anges att Zackarias, underskrivaren i Kinda härad, hade kommit i rykte för Svens (= 1828) hustru i Misterfall, Karin(?) benämnd. I dödsnotisen i antavlan publicerad i RÖTTER står d. 1643/1648. Med hänsyn till vad som sägs i 1648 års domboksnotis är det möjligt att Zackris Larsson dog redan på 1630-talet. Med tanke på hans anknytning till Mjellerum och vad som anges nedan om hans hustru är en tp-notis intressant: 1632, 28/10, hustru Ingeborg i Mjellerum ger i tetstamente efter sin man en sked om 4 lod samt 2 riksdaler (kyrä). Att han varit nämndeman i Kinda härad är okänt för mig.

1075 Ingeborg Svensdotter, d 1649/50 i Kisa sn.
I antavlan publicerad i RÖTTER anges (OE) som uppgiftslämnare. Identifikationen av henne har jag byggt på en uppgift 1648, 25/10 (domb) där hon refereras till som "fordom Heredzskrifwaren" Zackris hustru. Hon kallas där Ingeborg Svensdotter i Mjellerum. 1649/50 lämnas tp, en riksdaler, efter hustru Ingeborg i Mjellerum (kyrä).

1702 Jonas Larsson, levde 1618 då han köpte Ö Folkinge skattegård och fortfarande 1621, bonde i Folkinge, Kisa sn.
1618, 22/6, utfärdas ett fastebrev där borgaren i Vimmerby Bengt Svensson till Jon Larsson säljer Ö Folkinge skattegård samt Stacksängen ligganden vid sjön Filten samt 3 notvarp i densamma (domb 1730, 4/6). 1618, 25/9 (domb) anges att "Joen Larsson fick skafft och fässte på Fölkinge i Kysa sn". Jon i Folkinge nämns senast 1621 (utskrivnings-och roteringsrulla) samt s. å. då han gav penningar till kyrkan (kyrä).

1806 Olof Persson, nämnd 1594-1601, bonde och gästgivare i Folkinge, Kisa sn.
Köper 1594 23/4 Folkinge gård med torpen Ramshult, Källingstorp, Fubbetorp och Kindebrått av Lasse Larsson i Mjellerum (= 2148) (domb 1730 4/6). Ändringen vad gäller "nämnd 1594-1601" efter BL:s notering i RÖTTER. Detta är ett exempel på att viktiga "nämnd"-uppgifter som finns i RÖTTER ej medtagits i Svenska antavlor.

1968 Lars Arvidsson, f 1590, d 1643 i V Eneby sn, bonde i Väsby, V Eneby sn, sexman.
1608, 23/2 (domb) framgår att Lasse Arvidsson i Väsby var en ung dräng som hade belägrat och med barn "rådt" sitt syskonbarn Brita Larsdotter i Tjustad. Dömdes till mökränkning dubbelt, nämligen 80 mark. (avskrift av domboken i "Anteckningar om Kisa socken i Östergötland", Cervus i "En bok om Kisa socken" Band 1, sid 4:52-53). 1608-1610, framgår att Lars Arvidsson i Väsby betalar böter för mökränkning i skyldskap. (Saköreslängd, Kinda härads dombok, VaLA) Uttrycket "ung dräng" bör stå för en ogift person i sina övre tonår. Att han var sexman framgår av 1639 års rulla (se f ö resonemang nedan under hustrun).

1969 Jag föreslår att anan stryks. Den Ragnhild som nämns under aktuell tid i Väsby är förmodligen inte Lars Arvidssons hustru, även om denne har en dotter med samma namn, utan torde ha varit gift med Lars Arvidssons granne Lars Vastesson. Hustru Ragnhild i Väsby lämnar nämligen 1637, 13/10 tp efter sin man (kyrä). Lars Vastesson var frälsebonde på den av Väsbys tre gårdar som tillhörde Nils Bielke. Är belagd i Väsby (kyrä och militära rullor) möjligen 1607, men säkrare 1620, 1621, 1627, 1628, 1630 (kyrkvärd), 1631 (hela namnet). 1635 är han sexman (roteringsrullan) med W som bomärke. Hustru Ragnhild i Väsby gifter om sig 1641, 18/11, med en Hans som nämns på gården t o m 1647 då en Inge Andersson tar över. (Om honom se Charles Silford Andersons anor, av BL, i RÖTTER). Samma år träter hustru Ragnhild på kyrkogården och dömes att betala ett stop vin (kyräk).
Det kan också tilläggas att det av rullan från både år 1635 och år 1639 framgår att "Lars A" och Måns i Väsbys gårdar tillhörde samma frälseman. Lars Vastesson i Väsby står både i 1627 och 1635 års rulla som Nils Bielkes bonde men nämns ej i 1639 års rulla.

2136 Nils, bonde i Håredal, Tidersrum sn.
1655, 12/2 (domb), anges att Måns (Nilsson) i Söderhult är född i Håredal samt även att en Nils bodde ca 1600 i Håredal. Den som vittnar är en 60 års man, Lasse i Målebo, som hade gästat Nils i Håredal då han var pojke och följde Hemming i Aspenäs som då var "tämäligh till Ållderh".

2148 Lars Larsson, d 1606/1608 i Kisa sn, bonde i Mjellerum, Kisa sn, länsman där förmodligen redan 1583 och ff 1601.
Aurelius ("En bok om Kisa socken", del 2, sid 171) anger att Lars Larsson förmodligen var länsman redan 1583. BL anger i antavlan i RÖTTER "nämnd 1583-1601". Lars Larsson var säkert länsman 1595 (köpebrev på Viprödsle, se Malte Karlssons anor, av BL, publicerade i RÖTTER, - kallas där "Lars i Melltorp, länsman i Kinda") - och 1599 och 1601 (Aurelius: a a). Säljer 1594, 23/4 Folkinge gård med torpen Ramshult, Källingstorp, Fubbetorp och Kindebrått till Olof Persson (= 1806) (domb 1730, 4/6).

3936 Arvid, bonde i Väsby, V Eneby sn, sexman, nämndeman i Kinda härad 1596-1623. Lever 1625.
Att Arvid i Väsby sitter i nämnden redan 1596 framgår av ett fastebrev på södra gården i Yxefall, Kisa socken (avskrift i "Anteckningar om Kisa socken i Östergötland, Cervus i "En bok om Kisa socken", del 1, sid 4:29-30), 1599 enligt fastebrev på Korpklev, Kisa socken (avskrift i Kinda kommunbiblioteks arkiv), 1605 enligt dombok (Göta hovrätts arkiv), 1606 enligt fastebrev på Kättestorp, Kisa socken (avskrift i Topographicasamlingen, RA). 1608, 1609, 1610 framgår nämndemannaskapet av domboken. 1611 enligt fastebrev på Vidingstorp, Kisa socken (avskrift i Landskontorets räkenskaper, VaLA). (Åren 1612-1614 har ej undersökts). 1615 sitter Arvid i Väsby i nämnden och 1617-1623 är Arvid i Väsby nämnd först i nämnden. Möjligen är han häradsdomare (avskrift i Kinda kommunbiblioteks arkiv och renovationer i Göta hovrätts arkiv). Arvid i Väsby är 1621 sexman (roterings- och utskrivningslängd) och nämns senast 1625 då han ger penningar till kyrkan (kyrä). Nämnas bör också en uppgift från 1618, 22/6 (domb) där Olof Larssons tjänare, Arvid i Väsby, hade lockat, belägrat och med barn rådt Svens (Larsson= broder till 1074) dotter i Mjellerum, Margareta. Han ville dock ej ta henne till äkta. Fick böta 40 mark till bland andra "W(?)illam till Frötuna". Troligen rör det här sig om en annan, yngre, Arvid i Väsby, exempelvis i Horn eller Oppeby socknar.

5568 Måns Nilsson, nämnd 1593-1626, bonde i Vimantorp, från 1613 nämnd i Skänninge i Vimantorp, Kisa sn, nämndeman i Kinda härad.
Halfwe Jonsson i Klevsfall sålde 1593, 9/10 torpet Skobohylta till Måns Nilsson i Vimantorp (domb 1750, 28/5). Börje Håkansson i Årteflod, som anges vara 90 år gammal, angav 1676, 3/10 (domb) att han tjänat Per Marcussons farfar, Måns i Skänninge, året före stora dödåret, alltså den pest som inträffade i början av 1620-talet. En Måns i Skänninge nämns i ÄL 1613 - 18. Måns i Skänninge ger 1626 en sked om 3 lod till kyrkan (kyräk). Det är okänt för mig om han var nämndeman då jag saknar sådan uppgift.

7872 NN Nilsson, d 1607 i V Eneby sn.
1607 lämnade Arvid i Väsby 4 mark i testamente efter sin fader. Patronymikon är antaget av att Arvid i Väsbys farbror hette Per Nilsson. Denne, som hade ett frillobarn, dog redan på 1570-talet (domb 1621, 7/2).

Fotnot: Texten har tidigare publicerats i ÖGF-Lövet nr 50 1997, som ges ut av Östgöta Genealogiska Förening. Redaktör: Hans Egeskog.