Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
I början av förra veckan var dna och släktforskning ett hett ämne i alla de stora medierna.
Just nu pratas det mycket om dna-släktforskning och brottsbekämpning. Polisen har nyligen fått utökade befogenheter gällande dna-analyser och har redan börjat se positiva resultat i några utredningar som länge har stått stilla. Men vad är egentligen nytt och har den någonting med dna-släktforskning att göra? Vi har bett dna-släktforskningsexperten Peter Sjölund att reda ut sambanden.
En av förra veckans stora nyheter var att polisen kan ha nått ett genombrott i utredningen av det 15 år gamla dubbelmordet i Linköping då en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna föll offer för en okänd gärningsman. Nu hoppas polisen på att de ska lyckas ringa in en misstänkt gärningsman med hjälp av utökade befogenheter vid dna-spårning. Sedan årsskiftet får polisen nämligen ansöka om att få göra en så kallad familjesökning. Men vad är en familjesökning? Innebär de nya befogenheterna att de kommer att söka i släktforskningsdatabaser?
Peter Sjölund. Foto: privat– Nej, det kommer de inte att göra. Skillnaden är den att polisen förut bara fick träff på dna-spår från en brottsplats som matchar dna-profilens markörer perfekt. Nu får de i sitt eget dna-register även söka fram personer med liknande dna-profiler, berättar Peter Sjölund.
Men att detta skulle innebära en revolution för polisens utredningsarbete ställer sig Peter Sjölund tveksam till.
– Svårigheten för polisen är att de i dag förfogar över ett så trubbigt verktyg. I sina dna-profiler analyserar de 15 olika markörer. Vi dna-släktforskare arbetar med omkring 700 000 markörer. Så ordet familjesökning är egentligen lite missvisande. I själva verket handlar de om personer som kan vara besläktade på något vis under de senaste 500 åren – och på närmre håll så klart.
Peter Sjölund tillägger att därmed inte sagt att den nya tekniken inte kan bidra till att man hittar brottslingar. Han hänvisar till ett annat fall som är på god väg att lösas med hjälp av de utökade befogenheterna. Det rör sig om en 24 år gammal brutal våldtäkt på en åttaårig flicka i Billdal utanför Göteborg som nu är på väg att klaras upp – bara ett år innan brottet preskriberas. Tack vare att en nära anhörig till den nu misstänkta gärningsmannen visade sig finnas i polisens dna-register vid den utökade sökningen har man nu kunnat gripa en 58-åring man, bosatt i Västsverige.
Vad har då detta med dna-släktforskning att göra?
– Egentligen inte så mycket. Polisen har inte tillgång till de stora dna-släktforskningsdatabaserna. Kring jul var det ju stort rabalder om att företaget FTDNA (Family Tree DNA) låtit FBI ladda upp misstänkta gärningspersoners dna i databasen i hopp om att lyckas lösa grova brott med hjälp av dna-släktforskning. Men företaget blev tvunget att backa och i dag har de stängt den möjligheten, säger Peter Sjölund.
Polisen har däremot tillgång till Gedmatch, som är en öppen databas där användarna frivilligt laddar upp sitt dna-data. Sedan i somras har fall efter fall uppmärksammats i USA, där bland andra seriemördare har kunnat gripas med hjälp av släktmatchningar i Gedmatch, något som databasen inte var avsedd för till att börja med. Men det tycks inte avskräcka alltför många dna-släktforskare.
– Det var de som trodde att intresset för databasen skulle minska, men sedan i somras då nyhetsrapporteringen och debatten kring det här gick het, har antalet användare fortsatt öka, säger Peter Sjölund.
Men hur går det egentligen till när polisen använder släktforskar-DNA för att fånga seriemördare? Den frågan besvarar Peter Sjölund i nästa nummer av Släkthistoriskt Forum, som utkommer den 11 april – missa inte det!
Släkthistoriskt Forum utkommer med fem välfyllda nummer om året och en årsprenumeration kostar endast 275 kr. Börja prenumerera i dag så hinner du få aprilnumret.
Allt överskott tillbaka till släktforskarna
Släkthistoriskt Forum är tidningen för dig som älskar släktforskning. Den ges ut av Sveriges Släktforskarförbund och har sedan 1970-talet gett en röst åt släktforskarna själva. Genom åren har den numera anrika tidningen visat vägen i den snabba utvecklingen av släktforskning som hobby och vetenskap.
Visste du att magasinet är icke vinstdrivet och allt överskott går tillbaka till förbundets verksamhet?
Genom att prenumerera på Släkthistoriskt Forum bidrar du till att nya, spännande släktforskningsprodukter kan tas fram, att föreningarnas intressen tas tillvara och till att släktforskarrörelsen är en kraft att räkna med.
.png)
