Släkthistoriskt Forum nr 2 2019 - Våra företagsamma förfäder

Företagande och familj har genom historien varit tätt sammanbundet. Det är de delvis än i dag. Men förr var det, som alltid, en betydligt snävare balansgång mellan framgång och fall.

De allra mest utsatta i familjeenheten, som också utgjorde grunden för familjeföretaget, var förstås kvinnorna och barnen. För dog plötsligt mannen, något som inträffar i stort sett när som helst, stod de utan försörjning och i vissa fall tak över huvudet. Men här tänkte faktiskt våra föregångare till: Änkor gavs tidigt rättigheter som inga andra kvinnor hade - nämligen rätten att få driva familjeföretaget vidare, tjäna sina egna pengar och nästan räknas som fullvärdiga medborgare.

Ett annat fiffigt sätt att lösa änkans prekära försörjningssituation var att hon konserverades, som uttrycket lyder. Det innebar att den man som kunde tänka sig att gifta sig med henne belönades med en befordran, något som höjde värdet på änkans aktier avsevärt på äktenskapsmarknaden. I Kekke Stadins artikel om företagsamma änkor får vi bland andra träffa Ulrika, som konserverades inte mindre än tre gånger.

I det här numret spirar också vårkänslorna i Olle Söderströms artikel om äktenskapsfiske genom annonsering kring förra sekelskiftet. Och så firar vi Gravstensinventeringen som fyller 40 år. Bland mycket annat.

Trevlig läsning!

Här kan du läsa ett smakprov från tidningen

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 1 2019 - Frökens oförglömliga ord

Alla bär vi med oss minnen från de första skolåren. Min mormor berättade mycket om sin skolgång och en händelse tycktes hon minnas klarare än alla andra. Vid ett tillfälle hade någon klasskamrat hittat fröken Nilssons dagbok och i den kunde mormor läsa om sig själv: ”Tyst och timid, dåligt klädd, illa vårdad. Begåvad i allmänhet. Har ännu inte fått tag i den Ingegärd som troligen finns.” Det sista hade hon förbaskat rätt i, tyckte mormor, för inte vågade hon visa sitt rätta jag i skolan. Men i den annars ganska hårda och torftiga tillvaro min mormor växte upp i måste fröken Nilssons ord ha gjort ett starkt intryck. Mormor beskrevs som en egen individ, kanske för första gången i sitt liv.

När jag tänker på det i dag får jag nästan gåshud – fröken Nilssons dagbok finns nog kvar! För det var inte bara högskolestudenter som dokumenterades. I arkiven efter folkskolorna hittar du noteringar om hemförhållanden, betyg och uppförande. Kanske till och med en anteckning som den om min mormor. Det här numret berättar bland annat om hur du går till väga för att hitta till dessa arkivskatter.

Vi får också veta mer om hur kvinnorna till slut tog sig in i skolsalarna och så tar vi en tur till släktforskarens Värmland, bland mycket annat.

Trevlig läsning!

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 5 2018 - Poängen med en grön klump

Jultider är pryltider men saker är trixiga. Några berikar tillvaron medan många bara fyller upp lådor och skåp. Sedan finns de där enstaka sakerna med ett annat värde än det materiella. På en hylla i mitt hem står en väldig fasettslipad grön glasklump. Den väger enormt mycket, tar upp plats och har ingen vettig funktion alls. Trots det kommer jag aldrig att göra mig av med den.

När jag var barn stod glasklumpen på fönsterblecket i mormors och morfars lägenhet. Jag satt ofta i soffan och stirrade på den medan de vuxna  pratade jobb, det politiska läget och annat obegripligt. Jag var övertygad om att den var magisk och när som helst kunde skicka ut ljusstrålar eller börja vibrera till ljudet av överjordiska toner.

Det hände aldrig. Men på sitt sätt visade den sig vara magisk ändå. För mig är den fasettslipade glasklumpen djupt kopplad till minnet av mormor och morfar, som att jag förvaltar den åt dem i deras frånvaro. När jag blickar in i det djupgröna glaset ser jag dem framför mig, mer levande än när jag ser ett fotografi av dem. Glasklumpen är som en gröntonad lins som blickar bortom tid och rum.

Kanske har du också en särskild relation till något föremål kopplat till minnen och till släkten. I det här numret lyfter vi fram prylarna och pinalerna. Dessutom guidar vi dig till värdefulla bildkällor, 1700-talets handstil och mycket annat.

Trevlig läsning och god jul!

Här kan du läsa ett smakprov från tidningen

Olle Söderström
Biträdande redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 4 2018 - Blicka långt bakåt

Språket är nyckeln

Många släktforskare vittnar om känslan, för att inte säga lyckan, i att hitta en nedplitad notering rörande en släkting i någon gammal arkivlunta. Och visst är det magiskt - närmare än så går det oftast inte att komma sina föregångares historia, rent fysiskt. 

När det kommer till att tolka äldre handskrift kan det emellertid vara minst lika krävande som givande - och kanske är det, tillsammans med rädslan för att ge sig in på helt nya källtyper, anledningen till att många "kör fast" redan i slutet av 1600-talet.

Låt inte språkförbristningar hindra dig - vi har tagit hjälp av paleografiexperten Bo Persson som i en helt ny artikelserie vallar oss in i texttolkningens värld. En varning måste dock utfärdas till er som har ett hem, barn eller arbete att sköta - texttydning kan vara minst lika beroendeframkallande som släktforskning.

Brandförsäkringar är en bortglömd källa som kan ge en hel del för den som vill skapa sig en bild av hur släktingarna bodde och levde. Missa inte Eva Johanssons artikel om detta, som börjar på sida 26.

Så var vi förstås på i Växjö på Släktforskardagarna, där vi bland annat pratade med kultur- och demokratiministern om vikten av att locka fler att söka sina rötter - och varför det är en fråga för politiken. Du hittar reportaget på sida 36.

Trevlig läsning!

Maria Bratt
Redaktör

Släkthistoriskt Forum nr 3 2018 - På bar backe

Alla ska med

Börje i Bettna var enligt prästen en hopplös krake. Analfabet och fullständigt "utan begrepp om Guds ord". Men vad hade det blivit av honom om han fått gå i skolan? Och Ida i Björkvik, som slutade sina dagar på socknens fattigstuga - hur hade det gått om karlsloken som var far till hennes barn hade infriat sitt löfte om äktenskap?

Fördelen med att växa upp i ett demokratiskt samhälle är att vi själva kan påverka vårt öde. Så var det inte förr. Vi som följer helt vanliga historiska personer från vaggan till graven vet bättre än någon annan hur dyrköpt ett misstag kunde bli. Och ju mer man fördjupar sig i äldre tiders livsvillkor, desto mer inser man vilken skör tråd tillvaron hängde på. 

Nästan alla har vi fattigfolk i släktträdet. Och att hitta ännu en stackare som hankade sig fram brukar inte direkt innebära något "halleluja-moment". Ändå är det vi släktforskare som ger allra mest rättvisa åt historiens marginaliserade. Förhoppningsvis kan temat "Egendomslös" ge förslag på fler sätt att lyfta fram de mest utsatta ur historiens glömska.

I Småland har landets fattigaste levt sida vid sida med fabrikörer och godsägare genom historien. I det här numret tittar vi närmre på källorna som du med anor i landskapet inte bör missa.

Småländska Växjö står dessutom värd för året släktforskardagar med det spännande ämnet migration som tema. Vi ses i Växjö!

Här kan du läsa ett smakprov från tidningen.

Maria Bratt
Redaktör

Se fler äldre nummer

Powered by Spearhead Software Labs Joomla Facebook Like Button

Tipsa tidningen!

Har du en idé om en bra artikel eller
är du intresserad av att själv bidra till tidningen? Hör av dig!

shf promo 275

Kundservice

Ring 08-440 75 51

Personlig service mån-ons 9:00 - 12:00
Ha gärna ditt kundnummer till hands. Du hittar det i övre högra hörnet på fakturan.

Du kan alltid nå oss via e-post på .

Kontakta kundservice