Yes! Nu har jag klarat av att läsa i en text skriven år 1375! Det trodde jag aldrig jag skulle göra, så jag känner mig riktigt stolt. Detta gjorde jag här om kvällen när vi hade sista kurstillfället i en texttydningskurs. Kursen gällde transkribering och tolkning av medeltida texter.
Kursen gavs i Zoom och vi var sju deltagare (alla släktforskare, tror jag) under ledning av den erfarne släktforskaren Torbjörn Wahlström i Linköping. Han och Thorulf Imselius har skrivit en bok i ämnet, den heter "Tolka rätt! Handledning i tolkning av gamla handskrifter". Torbjörn Wahlström håller texttydningskurser huvudsakligen genom Folkuniversitetet men även i DIS Filbyter.
Under kursen fick vi först lära oss om handskrifter, hur de uppstått och förändrats över tid, hur bokstäver tecknats under olika tidsperioder, hur man förkortat m m. Sedan har vi haft fyra kurstillfällen med genomgång av olika exempel. Vi fick i hemläxa att transkribera texterna och nästa kurstillfälle gick vi igenom vad det står. Då har vi deltagare läst två-tre rader vardera och när vi fastnat på något ord har vi fått hjälp med tolkningen. Ett mycket bra sätt tycker jag.
Vi började med texter från 1500-talet, bl a ett exempel från Älvsborgs lösen 1571, som vi släktforskare ibland kan ha anledning att använda oss av som källa. Och sedan till slut, vid femte och sista kurstillfället, gick vi i mål med ett jordebrev från 1375. Det var häftigt.
Medeltida pergamentbrev finns i Riksarkivets digitala forskarsal, gå till SDHK (Medeltidsbrev) i Databaser. Det brev vi läste har nummer 10703, se bild längre ner. Utan kursen skulle jag aldrig ens gjort ett försök att läsa det.
Ni som släktforskar vet ju att det inte alltid är så lätt att tyda det som prästerna och myndigheternas skrivare skrivit för hand för några hundra år sedan och tidigare. Men övning ger färdighet och med tiden går det allt lättare. Ge inte upp, om du är nybörjare och tycker att det ser svårt ut. Du kommer att lära dig mer och mer.
De som är kunniga på området, t ex arkivarier och historiker, brukar säga att det finns ingen genväg, man får nöta in det. Och det gör vi ju när vi släktforskar. Tar vi oss bakåt genom husförhörslängderna, andra kyrkböcker, bouppteckningar, militära rullor m m, då övar vi ju hela tiden. Så mitt råd är att inte gå för fort fram heller. Handskrift från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal är som regel inte så svårläst och det är där vi börjar. Min erfarenhet är att ju längre bakåt i tiden vi kommer desto mer svårläst blir det. Detta gäller generellt, det finns präster med mycket lättläst handstil även på 1700-talet.
Något som verkligen kan hjälpa är texttydningskurser. Att direkt sikta på medeltida handskrifter är kanske inte vad jag rekommenderar men finns det en texttydningskurs i din släktforskarförening så kan det vara till stor nytta.
När jag bodde i Västervik var jag under flera år med på en sådan kurs, som verkligen varit till hjälp för mig. Den startade i alla fall som en texttydningskurs i Tjust släktforskarförening, säkert för minst tio år sedan, och övergick så småningom till en läsgrupp, som vi kallar det. Vi träffades en gång i månaden höst och vår och gick igenom olika egna exempel på svårtydda texter, främst från kyrkböcker men också andra arkivhandlingar.
Vi var nog sju eller åtta släktforskare i gruppen (ett alldeles lagom antal) och en av oss fungerade som kursledare och tog fram exempel ifall våra egna inte skulle räcka för ett par timmars övande. Det som var så bra var att vi hjälptes åt. Det jag inte kunde tolka, det kunde någon annan. Och kursledaren var (och är fortfarande) en fena på att läsa gamla handskrifter. Men det viktiga var att öva tillsammans.
När jag flyttade till Västerås för fem år sedan lämnade jag gruppen. Men nu ska vi starta en sådan texttydningskurs här i Västerås Släktforskarklubb, vilket jag är väldigt glad för. Jag anmälde mig så snart jag fick veta att den ska ordnas (start om en vecka). Många fler än jag vill vara med, jag tror att vi är så många att det får bli två grupper.
Det här vill jag verkligen uppmana er till i alla föreningar ute i landet, om ni inte redan är igång. Starta en läsgrupp och hjälp varandra! Kurs- eller gruppledaren behöver inte alls vara superbäst på att läsa gammal handskrift, utan grejen är att man lär av varandra. Som man gör i en studiecirkel.
Jag ser verkligen fram emot att få återuppta detta. Även om jag under årens lopp lärt mig allt mer så vill jag öva mer och kunna läsa ännu bättre. Fullärd blir man aldrig.
Det här jordebrevet skrevs den 10 juli 1375. Det har SDHK-nr: 10703 och finns i Riksarkivets sökbara databas med medeltida pergamentbrev. Där finns både bild och en tolkad text. Vid sista kurstillfället läste vi några rader var. Nu minns jag inte vilka rader jag läste, möjligen var det rad 3 och 4, eller kanske rad 5 och 6. Men börja med rad 1 och då kanske du ser att det står "Alla thøm th[et]ta breeff høra ællar see sendir jak thirghils jonsß[on]" vilket tolkat blir: "Alla dem [som] detta brev hör eller ser, sänder jag Torgils Jonsson" osv. Bildkälla: Riksarkivet.