Anbytarforum och hemsidan Rötter har varit en väldigt bra hjälp för släktforskare i över 25 år. 25 år! Visst är det imponerande länge. Det är ju nästan från internets barndom.
Det var Håkan Skogsjö som 1996, på uppdrag av Sveriges Släktforskarförbund, startade föregångaren till Rötter, som först hette "Släktforskning - jakten på din egen historia" men snart kom att kallas Nättidningen Rötter. Sedan många år är namnet bara Rötter, som du ser här.
I slutet av 1998, alltså för drygt 25 år sedan, startade han även Anbytarforum. Stort tack för detta, Håkan Skogsjö!
Anbytarforum är fortfarande ett mycket aktivt diskussionsforum, till nytta för oss släktforskare.
Redan på hösten 1998 hade jag verklig nytta av Rötters hemsida. Jag arbetade då som reporter på lokaltidningen Västerviks-Tidningen. Jag skulle skriva en artikel med utgångspunkt i Niklas Cserhalmis bok "Fårad mark". På Lantmäteriet fick jag tips om en gård i trakten där man på en äldre karta kunde se att det fanns en ovanligt lång ladugård. 1998 var byggnaden borta sedan länge.
Gården heter Knuvebo och efter besöket där sökte jag på internet om den (Google fanns knappt då, jag tror att jag använde Altavista eller Yahoo). På så sätt hittade jag till Rötter där Astrid Lindgrens släktträd fanns publicerat. Hennes släkt hade bott på Knuvebo.
Jag har sparat artikeln och publicerat den på min egen hemsida.
Det var mitt första möte med Rötter och det skulle dröja mer än tio år innan jag själv började släktforska. Men därefter har jag haft mycket nytta av Rötter och Anbytarforum.
Knuvebo i den sista husförhörslängden. Då ägdes gården av Överums bruk. Bildkälla: Arkiv Digital.
Det som är så bra med Anbytarforum är ämneskategoriseringen. Släktforskar jag i en viss socken och har gjort ett inlägg i rätt ämneskategori kan andra lätt hitta det många år senare.
Det är detta som är den stora fördelen jämfört med släktforskargrupper på Facebook, där frågor snabbt försvinner ner i flödet. Facebookgrupperna är jättebra också, det blir oftast snabba svar där.
I Anbytarforum kan det komma snabba svar också, men även efter flera år. Kanske svar som ställer min forskning i ett nytt ljus.
Ett exempel: Jag släktforskar då och då på en ingift släktings släkt. Där har jag i en släktgren kommit till ett ganska ovanligt namn under tidigt 1700-tal, men uppgifterna i kyrkböckerna är mycket sporadiska. Givetvis sökte jag på Anbytarforum för att se om andra släktforskare har mer information. Och det fanns det! En lång diskussion där flera inlägg skrevs 2004 och något 2015. Jag fick bra hjälp med tips på andra källor än kyrkböckerna, bl a en hembygdsbok, och kunde ta mig längre bakåt i denna släkthistoria.
Jag höll på några dagar och när jag kollade igen så hade ett nytt inlägg gjorts, med delvis ny information.
Fantastiskt! Det är verkligen levande diskussioner.
Givetvis gäller det att kontrollera riktigheten i det som skrivs. Med den stora tillgång på arkivhandlingar vi har idag, både i Riksarkivets digitala forskarsal och hos Arkiv Digital, så går det nästan alltid att söka vidare, bara jag fått ett tips på var jag ska leta.
Slöinge sockens kyrkoräkenskaper finns digitaliserade både hos Riksarkivet och Arkiv Digital. Tips från Anbytarforum om kyrkoräkenskaper har ibland varit till hjälp i min släktforksning. Bildkälla: Arkiv Digital.
Även om jag använder Anbytarforum en hel del så är jag inte särskilt flitig med att skriva inlägg. Mest var det nog i början av min släktforskning (jag började 2009) som jag ställde en del frågor och fick bra svar.
Som uppdragsforskare handlar mitt arbete allra mest om grundforskning, alltså i kyrkböckerna, och det är inte så ofta jag ställs inför sådana problem som jag beskrivit här. Men när det händer, då är Anbytarforum en stor tillgång.