Förra lördagen var jag på släktkalas, vilket var väldigt trevligt. Det var en kusinträff på min mammas sida, ordnad av en av mina kusiner. Träffen hölls i både Okome och Ullared, som ligger i Halland. Min mormor och morfar bodde i Okome och där föddes min mamma, men vi har också mycket släkt i Ullared, som är grannsocken.
I Ullared var vi i bygdegården, där vi åt middag och var kvar till sena kvällen. Anledningen till att min kusin valt detta var att där finns ju möjligheter till övernattning för dem som rest långt, vilket uppskattades.
Lite fakta:
Vi är 33 kusiner på min mammas sida, varav mina bröder och jag utgör fem. Äldste kusinen föddes 1947 och den yngste 1981. Sex av kusinerna är avlidna, så nu är vi 27 kvar. Av dessa var 19 med på kusinträffen.
Min mamma har fyra syskon som lever, de är nu från 82 till 92 år gamla, och de var förstås med, två av dem med makar. Deras nio syskon är döda, däribland min mamma som gick bort 2009.
Tillsammans var vi 42 personer på släktträffen, då ingick även respektive till flera av oss kusiner, plus några kusinbarn.
Vi är idag omkring 120 efterlevande till mina morföräldrar.
Jag har en stor släkt, som ni vet, ni som följt mig under de år jag bloggat här. Jag är tacksam för denna stora släkt, både på min mammas och på min pappas sida.
Lite tips för en släktträff:
Syftet med detta blogginlägg är att inspirera er andra släktforskare att ordna släktträffar. Hur gör man och vad ska den innehålla?
Min kusin hade ordnat detta mycket bra, med följande program:
- Klockan 13 samlades vi vid Okome gamla kvarn. Den kvarnen, inklusive såg och elverk, köpte mina morföräldrar 1928 och drev fram till 1960-talet, då nästa generation tog över. Den gamla kvarn- och sågbyggnaden är numera hembygdsmuseum, vilket naturligtvis passar extra bra för en släktträff.
- När vi kom dit hade vi med oss eget fika och vi samlades utanför för att pratas vid och fika innan vi gick in i hembygdsmuseet. En medlem från hembygdsföreningen kom och guidade oss och berättade.
- Därefter gick vi en tipspromenad med tio frågor. Fråga nr 1 fanns vid kvarnen och den sista frågan vid kyrkogården. Mellan dessa är det en promenad på kanske en kilometer. Lagom långt att gå, men de allra äldsta hoppade över och fick åka bil upp till kyrkan. Av de tio frågorna hade min kusin gjort fem allmänna frågor och jag hade gjort fem släktfrågor.
- Vi besökte våra släktgravar och Okome kyrka hade öppnats för vår skull så där kunde vi också gå in.
- Sedan åkte vi till Ullareds bygdegård medan två av kusinerna hämtade maten hos cateringfirman några km därifrån. Vi andra minglade och talades vid, några passade på att gå in på det stora varuhuset i samhället.
- Middagen var en kall buffé och fantastiskt god. Ska man ordna maten själv så är nog kall mat det bästa, lättast att hantera.
- Mellan maten och kaffet visade jag bilder och pratade lite om släkten. Jag hade valt ut ett 30-tal släktbilder. De flesta var från mammas familj, alltså mormor och morfar och deras barn. Några bilder var med fyra och fem generationer. Det blev en del kommentarer, precis som jag hade hoppats på. Sedan visade jag bilder från mormors släkt och från morfars släkt, bl a de äldsta porträttbilder jag har. Mitt syfte var att framför allt att visa de människor vi kommer ifrån.
- Sedan kaffe och tårta.
- Lite frågesport. Vinnaren fick choklad.
- Kvällen avslutades med ett gruppfoto.
Här har vi samlats utanför Okome kvarn för fika och prat innan vi gick in på hembygdsmuseet i den gamla kvarnbyggnaden. Eget foto.
Utanför kvarnbyggnaden finns en skylt som berättar historien, bl a om min morfar Gottfrid Dahlberg som drev verksamheten i många år. Numera ingår kvarnen i Hallands Ekomuseum.
Ett par bilder inifrån hembygdsmuseet i den gamla kvarnen. Egna foton.
Jag hoppas att det blir en ny släktträff inom några år, det vore trevligt.
2011 ordnade jag en släktträff på min pappas sida. Vi var 75 personer som deltog och den gick till på liknande sätt.
Min pappa kommer från Rolfstorps socken, strax väster om Ullared, och det är farmors hemtrakter. Gården där hon växte upp ägs numera av en kusin. Då träffades vi först på en friluftsanläggning med servering och övernattningsmöjligheter (Åkulla) och började med gemensam lunch. Sedan åkte vi till farmors släktgård tre km därifrån och var där ett tag. Vi kunde t ex se var det ursprungliga torpet stått på 1880-talet. Min pappa levde då, liksom fyra av hans syskon (alla de är nu döda) och de berättade om sin uppväxt på gården, ställen där de lekt, med mera.
Till den släktträffen hade jag med mig ett stort släktträd på en plansch och ett par av mina fastrar hade tagit med sig gamla släktfotografier som vi tittade på.
Det är inte svårt att ordna en släktträff, så tveka inte. Det som behövs är en lämplig lokal och kanske någon organiserad programpunkt, som t ex att visa bilder eller besöka en släktrelaterad plats i närheten.
Men börja planeringen i god tid, det som kan ta lång tid är att få in svar från alla deltagare. Ska du ordna med mat behöver du svar flera dagar innan för att kunna beställa maten, men har ni knytkalas så är det exakta antalet inte lika viktigt.
Vi som släktforskar har ju en släkthistoria att berätta, och en släktträff är ett utomordentligt bra tillfälle att göra det.