Detta är ett gästinlägg på Rötterbloggen, skrivet av Mikael Hoffsten. Han arbetar som ansvarig för Rötterbokhandeln och har även tagit fram Släktforskarens lilla faktabok. För mindre än en vecka sedan kom uppföljaren, Släktforskarens lilla faktabok 2. Här förklarar Mikael varför statistik är något alla – inte minst släktforskare – kan ha nytta av.
Användning av statistiska uppgifter har i dag en dålig klang i mångas öron. Kanske inte så konstigt eftersom resultatet kan ha styrts av frågeställningen och vilka som har fått frågan (eller som har svarat). Man bör därför alltid ifrågasätta det som framkommer.
Det gäller även äldre uppgifter. Statistik från 1800-talet är sannolikt inte styrd via frågeställningen på samma sätt som ofta är fallet i dag, men det finns andra fallgropar. Förr fanns exempelvis inte samma kunskap som i dag om vilka sjukdomar folk dog av. Så även gamla ”hederliga” uppgifter måste ifrågasättas.
Vad har då statistik med släktforskning att göra? Kanske mer än vad man tror. Det går knappast att hitta några släktingar i statistiska tabeller, men det går att pussla ihop förfädernas vardag om man tar sig tid att läsa siffrorna. Släktforskning går ju inte bara ut på att hitta släktingar och skriva in födelse- och dödsdatum i ett släktträd. Ofta vill man veta betydligt mer om dem än vad de hette och när de levde.
Redan 1749 skapades Tabellverket, det som i dag heter Statistiska Centralbyrån (SCB). Den mängd av uppgifter som samlades in publicerades så småningom i tryckta årsböcker och dessa är en guldgruva för statistiskt intresserade. Här kommer anknytningen till släktforskningen in. Sida upp och sida ner finns tabeller över det mesta mellan himmel och jord. Med åren sväller innehållet i dessa årsböcker rejält och problemet tycks ha varit att sovra bland uppgifterna för att få plats med dem i årsboken.
Vad kan man läsa ut? Hur mycket som helst. Här följer några exempel:
- Dog flera barn i din släkt runt sekelskiftet 1800 var det sannolikt så att svält spelade in. Enligt statistiken var skördarna då de sämsta som uppmätts.
- Har du en fader okänd i släktträdet kan det vara intressant att veta hur vanligt det var vid just den tidpunkten och i just den delen av landet.
- Emigration – flyttade dina släktingar på grund av svält? Se skördestatistiken. Eller var det kanske av religiösa skäl? Även här kan statistiken ge ledtrådar. Det går bland annat att läsa ut hur många som döptes och konfirmerades. Med lite baklängesräkning går det att bilda sig en uppfattning om hur många som valt att ställa sig utanför den svenska statskyrkan.
- Var din släktning välbärgad eller fattig, och hur hade han eller hon det ställt i vardagen? Se statistik över vad olika varor kostade och vad olika yrkesgrupper tjänade. Inflation – vad var pengarna värda?
- Brott och straff – vad dömdes man för och hur vanligt var det att man dömdes för olika brott?
Genom att använda sig av, och pussla ihop, statistiska uppgifter kan man få fram en bild av släktingarnas liv och leverne som man annars kanske hade gått miste om. Fotografikonsten går inte mer än 150 år tillbaka i tiden, men genom andra uppgifter kan vi få en ”bild” av våra släktingar även om vi inte kan se deras ansikten.
Gräv i statistikens värld – det lönar sig säkert!
Av: Mikael Hoffsten