Tillbaka

#226

Tidpunkt 1753-12-11
Plats Övre Ullerud
  • Värmland
Brott
  • Dråp
Avrättades hemort Övre Ullerud
Uppgifter om avrättningen Prästbol den 8 dec 1753 blev efter Göta hovrätts dom, samt kongl. Landshövdingeämbetets resulotion länsman Sven Rudberg för begånget dråp i Forsnor af Frykerud halshuggen väster om kyrkan. Hans kropp lades avsides i kyrkogården. Han föddes 1728 14/12 af länsman Magnus Rudberg och hustru Stina Gadd. Varit länsman i 2 ½ år. ? sig gudeliga och gick ganska frimodigt till döden. Var allenast 24 år 11 mån och 14 dagar (Övre Ulleruds dödbok) I Tord Ljungströms bok En bok om Övre Ullerudstår följande att läsa om mordet: En vårdag år 1753 hade länsmannen Sven Rudberg i Västby begivit sig till Frykerud i ett tjänsteärende. Hans mål var Forsnors by. Länsman Rudberg hade av officerarna erhållit klander därför att en del bönder från Forsnor uraktlåtit att med sina skjutsar infinna sig vid Kils kyrka, där en truppsammandragning ägt rum. Av denna anledning hade länsmannen 19 maj nämnda maj uppsökt bonden Nils Torstensson i Forsnor och med honom talat om orsaken till de uteblivna kronoskjutsarna. Samtalet blev allt mera högröstat och under detta kom Torstenssons granne Petter Jönsson in i stugan och deltog i meningsutbytet. Alla tre männen synes ha blivit alltmera upphetsade, det kom till personligt gräl och samtliga fattade humör och kunde icke behärska sig. Så kan man föreställa sig att mötet med länsmannen och bönderna gestaltade sig. I ungdomlig hetta och iver - länsmannen var bara några och tjugo år - drog Rudberg till sist sin hirschfängare och stack den i bröstet på Petter, som nästa ögonblick lagt sig omkull på bänken och klagat över sitt undfångna dödeliga stygn. Tidigt på morgonen påföljande dag avled Petter Jönsson. Detta var dramats förhistoria och djupt skakad av den olyckliga händelsen, som av allt att döma skett i hastigt mod, anmälde sig länsmannen själv hos komministern i Frykerud Sven Wennerlöf och för honom uttalade sin uppriktiga ånger och misshag över gärningen. Rudberg häktades omedelbart och fördes till Karlstad för rannsakning. Denna ägde rum den 28 juli 1753 i Torps gästgivargård. Under rättegången företeddes ett läkarintyg, av vilket framgick, att Jönsson hade ett halvtannat finger långt sår efter ett stickvapen, som trängde in mellan tredje och fjärde revbenet och skadat hjärtsäcken. Under förhöret gjorde länsmannen gällande att han handlat i självförsvar och att Petter Jönsson själv sprungit på vapnet. Tvenne vittnen hade sett Jönsson stå med uppknäppt väst vid sidan av Torstensson, men då det var skumt inne i stugan, kunde de icke avgöra om Jönsson sprungit på vapnet eller om Rudberg stuckit detta i bröstet på honom. Komminister Wennerlöf vittnade att länsmannen i hans närvaro hade erbjudit sig att till den avlidnes änka lämna ett underhåll av 200 daler sm. Häröver hade Jönsson strax före sin död förklarat sig nöjd och vidare vittnade prästen, att Jönsson med försvarligt ierta skildes från detta timmeliga och han förklarat sig icke stå efter länsmannens skad och olycka det han någorlunda frisk kunnat uttala sig om morgonen den 20 maj, men vid minsta rörelse hade han emellertid åtskilliga gången afdånat. Domen över länsman Sven Rudberg löd på livets förlust. Sedan domen fastställts i hovrätten skedde avrättningen den 8 dec. samma år vid Övre Ulleruds kyrka väster om Prästbol. Under väntan på hovrättens utslag kvarstannade rudberg i fängelset. När folket efter gudstjänstens slut den 2 dec. som vanligt stannade kvar i kyrkan för att lyssna till kungörelserna, så uppläste komminister Sven Kihlman Publicationen om ländsmannen Sven Rudbergs Afrättning. I denna kungjordes att avrättningen skulle äga rum följande söndag och därefter bad prästen församlingen att med honom förena sig i bön till den högste för den dödsdömde. Man kan föreställa sig den tryckta stämning, som vilade över församlingen denna gråkalla vintersöndag, och med sorg och deltagande bad man säkerligen i tysthet för sin unge länsman, som nu hade endast en vecka kvar att leva. Två dagar förut hade komminister Kihlman rest ner till Karlstad och i en anteckning i kyrkojournalen läses: Andersmässodagen var iag i Carlstad kyrkia och om aftonen följde iag ut ur staden den olycklige ländsman Swen Rudberg, som dömts till döden. Vi se så tydligt för oss den gripande synen, då skjutsen kör fram till Solbacka denna vinterkväll. Man vill gärna tro att den unge länsmannens föräldrar från Västby här på prästgården i Solbacka väntade på sin olycklige son. Ingenting säges därom och ingenting får vi i detta avseende veta, men däremot blir vi upplysta om att länsman Rudberg stannade kvar på Solbacka veckan före avrättningen. Mycket folk hade samlats vid kyrkan söndagen den 8 dec., ty efter gammalt sätt och bruk, skedde avrättningen offentligt. En liten kort notis av Kihlmans hand i kyrkojournalen låter en ana hur denna söndag förflöt. Efter gudstjänstens slut höll komminister Erik Nornberg i Ransäter en betraktelse över döden och livet efter detta och med Guds ord styrktes den unge länsmannen, som efter skrift och avlösning begick nattvarden. Sedan ledsagades han av de två årästmännen Kihlman och Nornberg jämte studenterna Magnus och Johan Kihlman ut till avrättningsplatsen väst i Prästbol. Här upplästes ånyo Göta hovrätts utslag om dödsdomen, varefter det dödande hugget föll. Kroppen jordades å avskild plats på kyrkogården och på kvällen denna hemska dag nedskrev Kihlman följande rader i dödboken: Den 8 Dec. bleuf ländsman Swen Rudberg för begånget dråp i Forsnor af Kyrkerud halshuggen väster om kyrkan. Han kropp lades afshild å kyrkogården. Han föddes 24/12 1728 af Ländsman Magnus Rudberg och hustrun Stina Gadd. Har huarit ländsman 2 ½ åhr. Skickade sig gudeliga och giic frimodigt till döden. Källa: Tord Ljungström - En bok om Övre Ullerud - utgiven av Övre Ulleruds hembygdsförening 1947
Källa Övre Ulleruds dödbok F:1 sid 104
Registrerad 2005-09-23 14:45

Avrättade

Avancerad sökning

Så många avrättades

Listan nedan redovisar det totala antalet avrättade i Sverige 1761-1910.

 Årtal  Antal avrättade
1761-1770 263
1771-1780 141
1781-1790 62
1791-1800 60
1801-1810 70
1811-1820 96
1821-1830 110
1831-1840 135
1841-1850 57
1851-1860 69
1861-1870 12
1871-1880 4
1881-1890 3
1891-1900 4
1901-1910 1


Den baserar sig på sammanställningen i: Hofer, Hanns v. Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750-1984 Sthlm 1985 (SCB). Tack till Andreas Törnqvist, som meddelat uppgifterna till Rötter.