Uppgifter om avrättningen | Malmö Tidning lördagen den 23 september 1837: »I onsdags föremiddagen uppfördes till Kämners-Rätten Korrektionisterne Carlqvist och Wahlgren, hwilka föregående dags eftermiddag mördat Föreståndaren för härwarande korrektionsinrättning, Fältkammereraren Canon.» Carlqvist hade stuckit honom med en kniv framifrån samtidigt som Wahlgren stuckit honom bakifrån. Längre ner i artikeln står att Carlqvist uppgav att »han fattat hat till Canon för det denne för någon tid sedan låtit å honom afklippa håret samt att han för Wahlgren tillkännagifwit sin föresatts att hämnas, hwartill denne äfwen var benägen, dock war icke meningen att mörda Föreståndaren utan blott att tillskynda honom smärta.» Nästa sida under Dödsfall: »Föreståndaren wid Malmö korrektionella Arbetsfängelse, Fältkamreraren H. Canon, född den 31 Januari 1794, död i Malmö den 19 September 1837.» Malmö Tidning lördagen den 30 september 1837: »Efter slutad ransakning sistlidne Lördag med Fältkamerer Canons mördare afgaf Aktor sina slutpåståender och yrkade, att Carlqvist och Wahlgren skulle mista högra handen och hufwudet samt steglas. Från Kämners-Rätten kommer ransakningen att öfwerlemnas till Rådhus-Rätten, som har att döma i målet.» Malmö Tidning lördagen den 9 juni 1838, »I går afrättades Fältkamereren Canons mördare på Slottsgården, hwars twenne [borde vara trenne, kanske läste jag fel] sidor upptogos af militärbewakningen. På den fierde woro korrektionister uppställda till ett antal af omkring 150 för att enligt Kongl. Maj:sts befallning sig till warnagel åskåda afrättningen, som gick för sig under djupaste tystnad, emot hwad man kunnat ha anledning förmoda af de wilda Sinnen, som skulle se sina kamraters blod flyta. Wahlgren, som skall warit den mest förhärdade, afrättades sist. Båda wisade stor fattning och gingo fram utan bindel för ögonen samt betjenade sig sjelfwa med klädernas iordningställande.» I Ludvig B Falkmans Minnen från Malmö kan man också läsa en del om mordet och avrättningen. Bland annat: »De begge brottslingarne dömdes af underdomstolarna att mista högra handen, halshuggas och steglas, men Kungl. Majt ändrade detta till endast mistning af högra handen och halshuggning med föreskrift tillika, att detta straff skulle, de andra fångarna till skräck och varnagel verkställas på fängelsegården. Detta skedde äfven den 8 Juni 1838.» På Hans Canons gravsten på Gamla kyrkogården i Malmö, som finns avfotograferad i boken, står: »Ömt sörjd och saknad af efterlefvande Makan och ett Fosterbarn.» |