Västra Torups kyrkogård

Kyrkan började byggas på 1100-talet med ett rektangulärt långhus, lägre och smalare kor samt en liten halvrund absid längst i öster. I långhuset fanns från början två ingångar, en i vardera långväggen. Av den norra portalen, som användes av de kvinnliga kyrkobesökarna, kan man fortfarande se konturer i putsen. Den i söder flyttades under 1300-talet i samband med att man utvidgade kyrkans långhus åt väster. Framför denna ingång byggdes också vid den tiden ett vapenhus. Under senmedeltiden slogs kryssvalv i hela kyrkan med undantag för absid och vapenhus. Välvningen ersatte ett tidigare plant innertak av trä. Koret fick ett valv, medan långhuset uppdelades i tre valv. år 1861 förändrades detta medeltidstempel radikalt. Den 27 oktober stod ett kraftigt trappgaveltorn i väster fullbordat och vapenhuset i söder var rivet. Kyrkans huvudingång blev i samband med detta tornbygge flyttad till tornet. Sydväst om och helt nära kyrkan stod ända till 1860-talet ett timrat klockhus. Detta revs i samband med att tornet stod klart.

Något av de första åren på 1900-talet erhöll kyrkan det utseende som den har i dag. Då ersattes de tidigare fyrkantiga fönstren med nya i samma utförande som fanns i tornet. Omkring sekelskiftet ersattes de gamla kyrkbänkarna med de nuvarande. Att en byggnad som kyrkan, den ojämförligt äldsta på vår ort, omges med sägner förefaller naturligt. I en avhandling”De Gothungia” från 1745 av Pehr Lov`en kan man läsa att ryktet berättar att en storman vid namn Thor grundlagt kyrkan i Torup. En annan sägen gör gällande att det ursprungligen var tänkt att bygga kyrkan i byn Hissmossa på en backe som kallas ”Höga Bjär”, men att trollen en natt flyttade byggnadsmaterialet till den plats där kyrkan står. Göingebygden som Torup tillhör de fattigare delarna av Skåne. Det var säkert betungande för församlingsborna att med sina ringa resurser hålla sin helgedom i gott skick. år 1662 redovisas att:”Ett smucht altare af billethuggeri” hade tillkommit och även predikstol. Dessa var omålade. Golvet i kyrka och vapenhus var lagt av sten. Dopfunten var murad av sten och vitkalkad. år 1700 ersattes denna med en träfunt, tillverkad av Christian Stub. år 1674 lät församlingen måla predikstol och altartavla, vilka belades med guld och silver, till en kostnad av 150 dal.smt. Under stora ofreden (1700-1718) blev underhållet eftersatt. Snickaren Casper Callenberg uppförde en läktare som stod färdig 1728. På 1760-talet behövde takstolen läggas om, vilket tillsammans med nytäckning kostade 660 dal. 24 öre smt.

Vid invändiga restaureringsarbeten i mitten på 1960-talet framkom att kyrkan under flera lager kalk dolde målningar. Genom valvens uppmurande och på grund av att nya och större fönster upptagits återstod enbart fragmentariska delar av dessa. Den enda kvarvarande målningen i dag, som kan beses är ett invigningskors på triumfbågens norra sida. Altaruppsatsen är ett arbete från Christian IV:tid, troligen 1630-talet. Kungens monogram finns överst på denna. Den i norra Skåne verksamme f.gästgivaren i Hurva provinsialbildhuggaren Johan Ullberg, som hade sin verkstad i Finja, kompletterade altartavlan med krucifix år 1760. året därpå förfärdigade han predikstolen med ljustak. även dopfuntsbaldakinen är ett arbete av ”Finjamästaren”. Nattvardskalken är ett vackert silverarbete från 1827. Oblatet dateras till samma år. I det mäktiga kyrktornet hänger två klockor. Den mindre av dessa hängde fram till 1861 i klockhuset. Inskriptionen på denna lyder:”Hjälp Jesus och Maria. Knut stöpte mig i Herrens år 1496”. Storklockan är från 1912 och tillverkad av K.G. Bergholtz gjuteri i Stockholm. Den gamla kyrkoorgeln byggdes 1882 av A.V. Lundahl och hade 6 stämmor. år 1968 gjorde Johannes Kunkel från Lund en omfattande ombyggnad av instrumentet.

www.svenskakyrkan.se