Stora Skedvi kyrkogård

Stora Skedvi är en av Dalarnas äldsta socknar. Den är känd sedan 1200-talet, men namnet tyder på att här fanns en offerplats redan på hednisk tid. Bygden kring älven med sina lättodlade jordar lockade tidigt människor att bosätta sig här, troligen redan på stenåldern. Kyrkan med sin medeltidsprägel och takmålningar är en av landskapets vackraste. 

Skedvibygden präglas av jord- och skogsbruk. Delar av socknen bär minnen av bergsbruk. I ett bälte från Klingsbo mot Fiskarbo och Nyberget har funnits koppar- och silverhyttor, i Nyberget även en betydande gruva. Malm har även brutits vid Forsbo och Tomtebo.

Jordbruket utvecklades tidigt genom goda jordar och förståndiga bönder så att Skedvi blev en rik bygd. Bl.a. började man tidigt använda växelbruk, och de järnskodda plogarna som kunde vända tiltan kan rentav ha uppfunnits här. I varje fall tillverkades sådana plogar redan i slutet av 1700-talet i socknen.

Idag satsar många bönder på ekologisk verksamhet, oavsett om man har djur eller inte.

Stora Skedvi har sedan länge ett utbrett föreningsliv. En stark kyrklig påverkan sätter ännu sina spår, även frikyrkorna, framför allt baptismen fick tidigt anhängare här. Idag är idrotts- och friluftslivet rikt.

Stora Skedvi är unikt genom att det saknar egentlig tätort. Byn kring kyrkan,Kyrkbyn, är visserligen skol- och affärscentrum, men bär knappast prägeln av centralort. I Kyrkbyn finns Kulinariet med Skedvi bröd AB, som tillverkar ett uppskattat knäckebröd, bakat i vedeldade ugnar med hantverksteknik.

Leif Olofsson