S:ta Gertruds begravningsplats

Församlingen bildades 1433 genom en utbrytning ur Törnsfalls församling. Från 1433 till 1560 var församlingen annexförsamling i pastoratet Gamleby och Västervik för att därefter till 1653 utgöra ett eget pastorat. Från 1653 till 1 maj 1910 var församlingen moderförsamling till pastoratet Västervik och Törnsfall. Från 1 maj 1910 till 2014 utgjorde församlingen ett eget pastorat”. Tillhör Linköpings stift. Församlingen utökades 1974. Från 2014 ingår Västerviks församling i Södra Tjusts pastorat. I Västervik finns S:ta Gertruds kyrka och S:t Petri kyrka samt Sankt Nikolai kapell, Andreas kapell och Johannes kapell. Ingen av kyrkorna eller kapellen har någon egen kyrkogård.

S:ta Gertruds kyrka stod klar i slutet av 1450-talet. Den har varit utsatt för både bränder och ett blixtnedslag. Vid en biskopsvisitation 1805 dömdes kyrkan ut men församlingen trotsade detta och fortsatte att underhålla sin kyrka. Vid en renovering 1932-1933 togs gamla målningar från 1687 fram.

S:t Petri kyrka byggdes i rött tegel och sandsten 1903-1905. Arkitekt var Adolf Emil Melander. Orgeln från 1905 byggdes av Åkerman & Lund. 

Västerviks gamla kyrkogård invigdes den 1 oktober 1836 och utökades på 1860-talet. Genom Kyrkogården berättar, en digital kyrkogårdsvandring, kan man idag ta del av 25 begravdas levnadsöden och samtidigt lära sig om Västerviks gamla historia.

Västerviks nya kyrkogård invigdes 1913 och 1915 uppfördes det Gamla Begravningskapellet där. Västerviks nya kyrkogård inrymmer den enda muslimska begravningsplatsen i Västervik.

S:ta Gertruds begravningsplats, invigd 1919, ligger på en sluttning mot Gamlebyviken. Den är begravningsplats för några hundra patienter som avled under sjukhusvistelsen samt några av sjukhusets anställda och anhöriga till dem. Under 2020 övergår S:ta Gertruds begravningsplats till Södra Tjusts pastorat.

Sammandrag av olika källor: Siv Bergenek 2019.