Bredåkra kyrkogård

BREDÅKRA KYRKOGÅRD

Förslaget till församlingens nyanläggning av en stor begravningsplats ställdes av kyrkorådets ordförande, friherre Casper Wrede på Djupadals herrgård, som också erbjöd församlingen ett honom tillhörigt markområde vid Bredåkra. Den vidlyftiga sandslätten, som beskrivits som kal och trädlös, övertogs av församlingen 1858. Planering och inhägnad tog tre år, och 1861 invigdes begravningsplatsen. Ännu skedde jordfästning parallellt på Ronneby kyrkogård, dock endast i befintliga gravar, fram till 1864, då all begravningsverksamhet där upphörde.

  I stället för det begravningskapell som man skulle ha väntat sig på en assistenskyrkogård som Bredåkra planerades en stor kyrka inne på begravningsplatsen, som inte bara skulle användas vid jordfästningar utan också som sockenkyrka i den stora församlingen. Ett litet bårhus i den nord-sydliga huvudgångens norra ände byggdes, men av kyrkobyggnaden i den södra, vars ritningar av J.F. Åbom låg färdiga 1865, blev det av ekonomiska skäl ingenting. Det kan nämnas att byggnaden skulle ligga där det nu är Kv X. Därav det lite konstiga förhållandet av att Kv I och II ligger på var sida om detta kvarteret. Först år 1939 byggdes den mycket mindre Bredåkra kyrka efter ritningar av arkitekt Herbert Kockum och fick sin placering i korsgångens förlängning öster om kyrkogården. För första gången på nära åttio år kunde då kyrkklockors klang ledsaga begravningarna på Bredåkra.

Broschyr, Bredåkra Kyrkogård. Ronneby Pastorat. Text: Björn O Svensson.