Hjortsberga kyrkogård

Hjortsberga kyrka i Blekinge län

Hjortsberga socken i Blekinge ingick i Medelstads härad och är sedan 1971 en del av Ronneby kommun.
Hjortsberga församling var fram till 1961 moderförsamling för Hjortsberga och Edestad pastorat. Från 1962 ingick Hjortsberga, Edestad, Listerby och Förkärla församlingars pastorat i Listerby moderförsamling och 2002 uppgick alla dessa fyra församlingar i Listerby pastorat. Den 1 januari 2010 gjordes en ny organisationsförändring då Listerby pastorat (Listerby, Förkärla, Hjortsberga och Edestad) uppgick i Ronneby pastorat.

Socknen har medeltida ursprung med en kyrka från 1100-talet.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hjortsberga församling och för de borgerliga frågorna till Hjortsberga landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Listerby landskommun och uppgick 1967 i Ronneby stad som 1971 uppgick i Ronneby kommun. Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Medelstads härad. Socknen indelades fram till 1901 i 15 båtsmanshåll, vars båtsmän tillhörde Blekinges 4:e (1:a före 1845) båtsmanskompani.

Historiskt var Hjortsberga en gång en central plats i Blekinge. Omgivningarna intill den gamla häradsvägen som följer Johannishusåsen, utgör en av Blekinges bäst bevarade fornlämningsmiljöer. Åtskilliga fynd av guld och brons har gjorts vid utgrävningar i området och tillsammans med övriga fynd vittnar de om en omfattande verksamhet här under brons- och järnåldern. Här ligger också ett av Blekinges största och bäst bevarade järnåldersgravfält med mer än 100-talet synliga gravanläggningar och här låg även hela landskapets tingsplats under medeltiden. I denna urgamla kulturbygd, intill det stora gravfältet, ligger Hjortsberga kyrka. 

Hjortsberga kyrka anses vara Blekinges äldsta då vissa romanska drag tyder på att den är äldre än från 1200-talet. I kyrkans arkivalier från 1665 står det också att Hjortsberga ”skal være den ældste kirche i Blegind”. Den nuvarande kyrkan föregicks troligen av en träkyrka som på 1100-talet fick ett torn av sten. Kanske har detta torn funnits tillsammans med den nuvarande kyrkan för på västra gaveln finns spår av en öppning och vid utgrävningar där har man även funnit tornets grundmur. Tornet har sedan, av någon anledning, raserats och den förmodade ingången murats igen.

Dagens kyrka består av ett rektangulärt långhus med smalare rakslutet kor, sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan är huvudsakligen uppförd i natursten, men med tegel i sakristian, predikstolens trappa, vapenhusets taklist och i en del fönsteromfattningar. Fasaden har stickbågiga fönster och är vitputsad och yttertaken är spåntäckta sadeltak.
Vapenhuset nämns första gången 1665, och är byggt under senare delen av medeltiden. Sakristian tillkom 1770. Exteriören har fortfarande medeltida prägel och i korets norra och östra mur finns de ursprungliga, små rundbågiga, fönstren bevarade.

Kyrkan har genom århundradena genomgått en del förändringar och reparationer. Altaruppsatsen lär vara skulpterad och målad av bygdekonstnären Sven Segerwall år 1745. År 1843 försågs långhus och kor med valv. Predikstolen flyttades 1758 till långhusets södra vägg och 1838 flyttades den till sin nuvarande plats i långhustes nordöstra hörn och en trappa togs upp genom ett av valven. Bänkinredningen är från dansktiden (1600-talet eller tidigare). Bänkdörrarna har både nummer och namn. Dessa målades över 1843 men restaurerades 1930-31 och visar nu de dåvarande ”ägarnas” namn.

Eftersom kyrkan saknar torn finns det i stället en klockstapel. Denna är placerad väster om kyrkan och den gamla häradsvägen, uppe på Johannishusåsen och i anslutning till det stora gravfältet. Klockstapeln finns omnämnd tidigast 1665. Klockstapeln är av trä, spåntäckt och tjärad. Klockorna lär häröra från Hans Turmans 1500-talsgjuteri i Stralsund.

Foton från kyrkans inre, inklusive bänkdörrar, återfinns på Blekinge Släktforskarförenings hemsida.

Länkar: Wikipedia Hjortsberga socken samt Hjortsberga gravfält.

Broschyr avseende Hjortsberga kyrka, Ronneby Pastorat, författad av Peter Bowin.