Öljehults kyrkogård

ÖLJEHULTS KYRKA

Kapellet blev kyrka

På den här platsen i skogstrakten Öljehult av Hoby socken fanns sedan 1754 ett träkapell, där hobyprästen höll gudtjänst tre, senare tolv, gånger om året. Med den kraftiga befolkningsökningen under 1800-talets början blev kapellet för litet, och 1840 revs det för att återuppbyggas i förstorad version. Det hade haft sexkantig form; nu tillfogades två parallella väggar så att rummet blev åttakantigt och nio meter längre, i söder byggdes en sakristia och i norr vapenhus med klocktorn. Överintendentämbetet i Stockholm hade en del att erinra mot ritningsförslaget, men talmannen i riksdagens bondestånd, Jon Jonsson i Skörja, som tillhörde församlingen, genomdrev det. 1859 blev kapellet kyrka då Öljehult blev egen församling.

Kyrkans ovanliga planform ger ett påfallande rymligt kyrkorum. Många fönster, lågt placerade och höga, gör att man upplever rymd och ljus trots den måttliga inre höjden i kyrkan. Ibland har rummet till formen liknats vid ett skepp, och det har någon gång antytts att denna  likhet skulle varit åsyftad. Men det var nog snarare utsikten att lättare kunna återanvända byggnadsdelar från det sexkantiga kapellet som gav byggnaden dess form. Det avsmalnande koret har koravsats i form av en cirkelbåge och de främre bänkarna är elegant anpassade till detta. Kyrkans tillkomst mitt under empiren gör det narturligt att Karl Johans-tidens formspråk både ut- och invändigt präglar byggnaden.

Den ståtliga altaranordningen är inte ursprunglig. Över altaret har predikstolen först haft sin plats(med uppgång från sakristian) och en eventuell äldre altarprydnad måste alltså ha varit mycket mindre än den nuvarande. Altartavlan Jesus lärer i templet är målad i Düsseldorf av den berömde blekingesonen Bengt Nordeberg år 1884 på beställning av församlingen och efter insamling från över 300 givare. Inramningen med dess tempelfronton och toscanska kolonner, utförd i mamorerat trä, har tillkommit samma år tillsammans med andra inre restureringsarbeten: nytt innertak, flyttad predikstol med mera.

Att bygga och inreda kyrkan och att lite senare genomföra den utvändiga reveteringen hade varit en ekonomisk prestation av församlingen, som länge tyngde ekonomin, och i samband med visitation 1879 påpekades att "kyrkans torftiga inre bär vittne om församlingens fattigdom". Bland annat saknades ännu en orgel till hjälp vid psalmsången. År 1883 kunde man efter insamling beställa den första orgeln av byggmästare Modig i Västra Ryd. Den placerades på den redan befintliga läktaren och fick göra tjänst till 1922, då församlingen utnyttjade den tyska valutans nödläge och fördelaktigt inköpte en orgel med åtta stämmor från firman Walker i Ludwigsburg. Även det nuvarande instrumentet är tyskt, tillverkat av Werner Bosch i Kassel 1959.

Broschyr Öljehults Kyrka, Ronneby Pastorat. Text: Björn O Svensson.