Visning av Banérska Palatset, Odd Fellows Ordenshus i Stockholm, Västra Trädgårdsgatan 11 A

Tisdagen den 24 september kl. 11.00 - Visning av Banérska Palatset, Odd Fellows Ordenshus i Stockholm med valfri lunch

Dagens ordensväsende kan härledas till skråväsendet och hantverksgillen i England och det är under 1700-talet vi vet att namnet Odd Fellow fanns bland likasinnade män i olika sammanslutningar. Olika yrkeskategorier tillhörde detta strikt reglerat skråsystem, som inte bara värnade om yrkesskicklighet och yrkeshemligheter, utan även hade en social funktion genom att hjälpa och stödja medlemmarna och deras efterlevande.

Bakgrunden till ordet ”Odd Fellow” råder det delade meningar om. En grupp menar att det betyder edsvurna vänner där ordet Odd härstammar från det ålderdomliga engelska uttrycket ”ad and wed”, alltså förtrogna och edsvurna och inte Odd i betydelsen udda. Andra menar att det fanns arbetare som inte kunde inlemmas i det normala skråväsendet, de som stod utanför och betraktades som övertaliga eller udda och därav ordet Odd.

Mot slutet av 1600-talet förlorade skråväsendet allt mer sin betydelse och i stället växte under 1700-talets första del fram det vi kallar dagens ordensväsende, som tog till sig skråväsendets sociala funktion, men som också tillförde en ny dimension genom att framhålla behovet av etisk fostran och medmänsklighet.

Odd Fellow Orden finns historiskt dokumenterad från 1700-talets senare hälft och redan då skapades de fyra budord som allt sedan dess varit Ordens huvuduppgift: Att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och uppfostra de föräldralösa.

Odd Fellow Orden kom till Sverige via Danmark. Efter att intresserade malmöbor en tid hade korresponderat med ledande företrädare för den danska ordensgrenen, reste den 8 juni 1884 ett par danska bröder över till Malmö för att där muntligen informera om Orden och dess verksamheter. Den 29 oktober samma år stiftades den första logen på svensk mark: Nr 1 Scania. Den 8 juli 1895 samlades man på Grand Hotell i Stockholm för att under högtidliga former instituera den svenska storlogen. I kraft av ett fribrev, utfärdat av Suveräna Storlogen.

Rebeckagrenen, den kvinnliga delen inom Odd Fellow Orden, startade 1851 i USA. I Norden bildades den första rebeckalogen i Danmark 1881 och i Norge 1909. Till Sverige kom den första rebeckalogen först 1967. Den bildades i Malmö och fick namnet Nr 1 Margareta. Inom ett par år tillkom rebeckaloger i Stockholm, Göteborg, Umeå, Eskilstuna och Linköping. Ordens kvinnliga gren växte faktiskt snabbare än den manliga. Naturligtvis berodde det på skillnaden i kommunikationsmöjligheter, men även på kvinnans nya roll i det moderna samhället.

Stockholms Odd Fellow-bröder hade sedan 1900 ett eget Ordenshus på Klara Västra Kyrkogatan 17. Utrymmet befanns dock snart nog otillräckligt för det alltjämt växande antalet Loger och medlemmar, så att alltfler röster höjdes för anskaffande av en rymligare Ordensbyggnad. I slutet av år 1922 inköptes en välbelägen fastighet, Banérska Palatset, på Västra Trädgårdsgatan 11 A. Köpeskillingen var 765 000 kr, en mycket stor summa på denna tid.

Banérska palatset, eller Djursholmshuset, uppfördes ursprungligen  i slutet av 15000-talet sannolikt av Johan IIIs holländskebyggmästare Hendrik van Huwen som sålde det till Kristina Sture, änka efter det avrättade riksrådet Gustaf Axelsson Banér. Hon levde på Djursholms slott och hade huset på Norrmalm som stockholmsbostad.. Huset tillföll hennes son Riksrådet Svante Gustafsson Banér vars änka Ebba Grip  residerade här i fyrtio år. Sonen Svante Svantesson Banér med ritningshjälp av arkitekt Erik Dahlberg genomföra stora till- och ombyggnader mitten av 1600-talet.

Under 1700- och 1800-talet ägs fastigheten av adelssläkterna Bielke, Piper och Brahe. År 1898 förvärvades fastigheten av tobaksfabrikören och grosshandlaren Johan Bäckström som lät bygga om huvudsakligen gathuset. Johans son Walter genomförde år 1912 större ombyggnader delvis ritade av arkitekten Isak Gustaf Clason.

När Odd Fellows köpte huset visade det sig att synnerligen omfattande till- och ombyggnationer måste vidtas för att fastigheten skulle lämpa sig för Ordensändamål. Arkitekterna Gustaf Adolf Falk och Knut Nordenskjöld, sedermera slottsarkitekt, anlitades för skapandet av det blivande Ordenshuset, som utformades i 1920-talets nyklassicism och klara rumssammanhang. Invigningen ägde rum den 21 oktober 1926 i kunglig närvaro. Endast smärre ombyggnader har därefter gjorts under åren.

Vid den ökända ”Norrmalmsregleringen” på 1950-70-talet, drabbades området runt om svårt, då nästan samtliga hus mot Regeringsgatan och Jakobsgatan revs. Ordenshuset klarade sig lyckligtvis helt från denna mörka tid i Stockholms historia.

Begränsat antal deltagare. Anmälan senast fredag den 20:e september till info@sssf83.se.

Deltagaravgift 100 kr (medlem) respektive 150 kr (ej medlem).

Tillägg för lunch 150 kr (Ange på anmälan om du vill äta lunch).

Betala antingen till plusgirokonto 35 82 69-9 eller med swish till 123 574 3869.