Heldagsutflykt med buss till Grönsöö Slott, Härkeberga Kyrka & Kaplansgård, Lunch på Landsberga gård

Söndag den 1:a september kl. 08.30-17.30 - Heldagsutflykt med buss till Grönsöö Slott, Härkeberga Kyrka och Kaplansgård Lunch på Landsberga gård

Program:

08.30: Avresa från Vasaplan, Stockholms Central

10.00: Ankomst Grönsöö Slott

10.00-12.00: Guidning Grönsöö Slott och Slottspark

12.00 Från Grönsöö Slott

13.00 Ankomst Landsberga gård

13.00-14.00: Lunch på Landsberga gård

14.00: Från Landsberga gård

14.15: Ankomst Härkeberga Kyrka

14.15-15.15: Guidning Härkeberga Kyrka

15.15-15.30: Promenad till Härkeberga Kaplansgård

15.30-16.30: Guidning Härkeberga Kaplansgård

16.30: Från Härkeberga Kaplansgård

17.30: Åter till Vasaplan, Stockholms Central

I deltagaravgiften ingår:

- Bussresa

- Guidade visningar av Grönsöö Slott och Slottspark, Härkeberga Kyrka och

   Härkeberga Kaplansgård

- Lunch (Paj, kaffe och kaka)

Anmälan senast onsdag den 28:e augusti till info@sssf83.se.

Begränsat deltagarantal.

Deltagaravgift 800 kr (medlem) respektive 950 kr (ej medlem).

Betalning till plusgirokonto 35 82 69-9 eller med swish till 123 574 3869.

Grönsöö slott ägs och drivs av familjen von Ehrenheim och Grönsöö kulturhistoriska stiftelse. Det representerar i sin rikedom och mångsidiga sammansättning tillsammans med husets välbevarade interiörer, tre sekel av svenskt konsthantverk och konsthistoria. Dess märklighet ligger också i att fortfarande vara en levande del av en sammanhållen kulturmiljö med slott, park, trädgårdar samt ett aktivt jord- och skogsbruk.

Ägarskapet har formellt tagits över av Grönsöö kulturhistoriska stiftelse. Egendomen och den unika kulturmiljön är värd mycket pengar – men ger inte mycket avkastning. För att lyckas hålla ihop hela kulturegendomen med byggnader, inventarier och verksamhet så har man bildat stiftelsen. Jacob von Ehrenheim, hans två bröder och övriga familjen har avstått framtida arv och lagt in all verksamhet och slottet i stiftelsen.

Vi får en guidad personlig visning av slottet av familjen von Ehrenheim.

Grönsöö slott byggdes 1607-11 av riksrådet Johan Skytte. Som blivande lärare till Gustav II Adolf, uppförde han slottet till sitt hem men även som ett tecken på sin nyvunna ställning i samhället. Slottet är ett av de få som byggdes i den fattiga tiden mellan uppförandet av Vasaslotten och stormaktstidens rika slottsbyggnader. Byggnaden uppfördes på medeltida vis i gråsten och tegel, efter franska förebilder med sadeltak, takryttare och fyra rektangulära hörntorn. I bottenvåningen kan man än i dag studera välbevarade inredningar och målade tak från 1600-talet.

Familjen Skytte ägde Grönsöö under hela 1600-talet varefter godset reducerades till kronan. Efter reduktionstidens slut genomgick Grönsöö ett antal ägarbyten. Under 1700-talets första hälft ägdes slottet av den förmögna familjen Falkenberg. Slottet som förfallit under reduktionsåren, genomgick stora reparationer, varigenom huset miste sina torn 1738. Byggnaden fick nu det enkla men stilrena utseendet som bevarats in i vår tid.

Under 1700-talets andra hälft innehades Grönsöö av stockholmsläkaren David von Schultzenheim. Han hade infört smittkoppsympningen i Sverige och lade ner betydande kostnader för att försköna slott och park i tidens romantiska anda. Slottets övre våning blev bostadsvåning och inreddes i gustaviansk och sengustaviansk stil. Dessa inredningar och även vissa inventarier finns bevarade i övre våningens paradrum.

År 1820 kom hovmarskalken Reinhold Fredrik von Ehrenheim till Grönsöö, den förste i den nuvarande ägarfamiljen. Då fördes till Grönsöö ett sällsynt rikt inventarium, samlat genom arvsföljder i släkterna Benzelstierna, von Engeström och von Ehrenheim. Dessa samlingar av möbler, böcker och konstföremål har ej skingrats och finns idag bevarade i slottet.

Grönsöö har alltid varit ett hem för sina ägare och är det än idag. Slottet har aldrig byggts om helt, utan har successivt utvecklats ägare för ägare, generation för generation. Spår av varje tidsperiod har därigenom kontinuerligt bevarats i slottet på ettidag ovanligt sätt.

Grönsööparken omgärdade redan från början Slottet med trädgårdsanläggningar vilka successivt utvecklats och idag innehåller en i Sverige unik parkhistoria. Det tidiga 1600-talets renässansartade fruktodlingskvarter, den "Skytteanska trädgården", finns i sin utbredning bevarad och innehåller idag Sveriges äldsta kommersiella fruktodling. Framför trädgården står "Drottning Kristinas lind", planterad 1623 vid Gustav II Adolfs mammas besök vid Grönsöö. Linden är en av de tio äldsta parklindarna i Europa.

1700-talets barockinspirerade strävan efter samordning av anläggningen, representeras av terrasserna mot sjösidan, den dubbla hästkastanjallén, och de tuktade häckarna av lind och ask som löper upp mot slottet på landsidan. I häckarna och alléerna står i huvudsak samma träd sen planteringen på 1750 - 1760 talet. Det sena 1700-talets romantik tillförde ett kinesiskt snäckhus, "ängelska gångar", en konstgjord holme och en mycket stor labyrint. Det kinesiska snäckhuset uppfördes 1786 inspirerat av den svenskengelske trädgårdsarkitekten William Chambers. Det är klätt invändigt med snäckor och mineraler delvis importerat från Ostasien. Snäckhuset är unikt i norra Europa och en av Grönsöö´s stora sevärdheter. De ”ängelska gångarna” slingrar runt slottet, överallt med utblick över Mälaren. Av labyrinten finns endast vissa gång strukturer i entrén till parken kvar samt järntemplet i blomstergårdens mitt.

På 1800-talet kompletterades parken med en anläggning i "Tyska skolan" runt den gamla ruddammen. Exotiska träd och buskar samt gångar gav en ny romantik åt parken. Av denna anläggning finns endast nutkacypressen, ornäsbjörken samt lite persisk och ungersk syrén kvar.

1920-talets blomstergård ersatte det öppna parkområde som bildats då labyrinten revs på 1800-talet. Blomstergården restaurerades 1997 till sitt ursprungliga skick, varvid korsgångar i kalksten, perenner i gamla sorter och sommarblommor har återgivit Grönsööparken en del av den blomsterprakt som en gång kännetecknade Grönsöö.

Landsberga gård eller Lagundsberg, berget vid sjön, som gården fått sitt namn efter, ligger i Lagunda härad, Biskopskulla soken och förvaltas idag av Statens fastighetsverk. Bergshöjden bakom mangårdsbyggnaden har troligen varit en tingsplats och offerplats under förkristen tid. Landsberga är byggnadsminne sedan 1969.

Namnet är känt sedan 1200-talet, Ända sedan vikingatiden gick inseglingsleden till Bergslagen här och herrgården Landsberga Gård blev redan i mitten av 1300-talet en kungsgård av betydelse under både adeln, kyrkan och staten.

En av de första ägarna på 1300-talet var Israel Birgersson, bror till Heliga Birgitta. En tid var den också residens åt ärkebiskopen i Uppsala, därav namnet Biskopskulla socken. Under 1500-talet löd kungsgården under Gustav Vasa som gavs till till riddaren Nils Warg och var sedan under många år frälsegods. Genom Karl XIs reduktion blev Landsberga Gård på 1600-talet översteboställe i Upplands infanteriregemente. År 1796 kom generalmajoren Adolf Ludvig von Schwerin till Landsberga Gård och lät 1801 uppföra en ny huvudbyggnad, som ritades av arkitekten Gustaf af Sillén efter italiensk förebild. Byggnaden har karaktär av palladiansk villa.

Gården har arrenderats av familjen Sandqvist sedan 1888 då Henrik Sandqvist kom till Landsberga gård tillsammans med sin hustru Edla, född Andersson, och grundlade därmed familjen Sandqvists era på gården. De såg till att jordbruket blomstrade och lät också uppföra flertalet av gårdens vackra byggnader, bland annat det stall som nu rymmer Landsberga Gårdsbutik.   

Sonen Ivar Sandqvist tog över gården 1916. Arbetet var helt dominerat av hästkraft och i stallet fanns ett stort antal arbetshästar och ridhästar. Driftiga hustrun Ester, startade hönsuppfödning på gården på 1920-talet och det vackra hönshuset står kvar än. 1957 blev sonen Bengt Sandqvist ansvarig och under hans och hans hustru Ingegerds tid mekaniserades arbetet och traktorerna gjorde sitt intåg.

Idag drivs Landsberga gård av fjärde generationen Sandqvist. De vårdar såväl jorden som gårdens långa tradition och historia. Man odlar vete och oljeväxter och på gården finns också Landsberga Gårdskvarn, Upplands enda kvarn i bruk.

Härkeberga kyrka är en medeltida salkyrka byggd i gråsten och tegel. Långhus, kor och sakristia byggdes mellan 1280 och 1310 medan vapenhuset tillkom 1475-1480. Mot slutet av 1400-talet slogs också valv som förseddes med praktfulla målningar av Albertus Pictor Orgelläktaren byggdes år 1773 och själva orgeln tillkom 1811. Bilderna är målade på torr kalkgrund, så kallat al secco måleri. Målningarna i valven har aldrig varit överkalkade och har aldrig bättrats på. De är mycket välbevarade och anses som ett av Albertus Pictors främsta bevarade verk. Väggmålningarna kalkades över på 1700-talet och de togs fram igen, svårt skadade, 1935-36 när kyrkan restaurerades

Albertus Pictor (cirka 1445–1509) var en tysk-svensk kyrkomålare som främst var verksam i Mälardalen där han målat 39 interiörer. Med sina livfulla och rörliga motiv sticker han ut bland sina samtida kolleger. Figurerna har individuella drag och det sägs att Albertus använde bybor som förebilder. Albertus Pictor hämtade många av sina motiv från Biblia Pauperum "de fattigas bibel", som innehåller bilder och berättelser ur Bibeln. I Härkeberga kyrka har nära en tredjedel av motiven tagit sin inspiration härifrån. Parallellt med de bibliska motiven får vi alltså en inblick i Albertus egen värld med dess klädedräkter och attribut.

Härkeberga kaplansgård är en av Sveriges äldsta och bäst bevarade prästgårdar, med byggnader från 1600- till 1800-tal. 1700-talsgården av centralsvensk ägs sedan 1929 av Nordiska Museet. Kaplansgården består av sammanlagt 17 rödfärgade träbyggnader som alla är grupperade kring en mangård och en fägård. I mangården bodde prästen, som också var lantbrukare, och i fägården höll djuren till. De andra byggnaderna innefattar bland annat ladugård, stall, lada och loge. De flesta byggnaderna är från 1700-talet, men bostadshuset visar hur det kunde se ut i ett enklare hem på 1840-talet. Till gården hör också en liten trädgård med fruktträd och perennrabatter.