Blev du dymmeloxen i morse?

Påskbrev ur Vänersborgs museums samlingar. Se mer info nedan. Bilden är beskuren.
För de flesta av oss är den här onsdagen en ganska vanlig dag, men förr inledde den så kallade Dymmelonsdagen påskfirandet. Man skulle i möjligaste mån undvika att arbeta, men att ligga kvar i sängen och dra sig var inget alternativ, då blev man kallad dymmeloxe.

I äldre tid kallades påskveckan även stilla veckan och var verkligen inte den uppsluppna högtid den är för de flesta av oss i dag, med påskbus, färgglada ägg och godisfrossande. Tjo och tjim var absolut förbjudet och tystnad och stillhet skulle råda. Man skulle i möjligaste mån undvika att arbeta och i stället skulle tiden läggas på att tänka på Jesus liv och lidande och att ångra och botgöra sina synder.

Som ett sätt att sammankalla församlingen med ett dämpat ljud i klockorna började man under 1500-talet att byta ut metallkläppen i kyrkklockan till en av trä, en dymmel, för att få till en dovare och mindre munter klang. Så ringde kyrkklockorna från dymmelonsdagen fram till påskafton.

Stillheten till trots fick man absolut inte sova för länge på morgonen. På många håll i Sverige fanns en tradition att ge öknamn till den som kom sist upp ur sängen under stilla veckan och onsdagens sjusovare kallades för Dymmeloxen. Öknamnen skiljer sig åt i olika dialekter men de vanligaste är Askfisen och Fetgrisen för måndag och tisdag och Skärtosen, Långlaten, Stumpen och Påsklåskan för dagarna från skärtorsdagen till påskdagen.

Påskbrev

Påskbrev ur Vänersborgs museums samlingar. Bilden är beskuren.

Påskveckan innehöll också en hel del vidskeplighet, så som myten om Blåkulla. Oroliga anfäder kan ha fyrat av skott i onsdagsnatten, som ett sätt att skrämma bort häxor och annat oknytt.

Men med tiden övergick rädslan i skämtsamma upptåg kring häxhistorierna. Påskbrev var ett exempel på det. En målad teckning, kanske föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv, veks till ett tre- eller fyrkantigt brev som skulle överlämnas utan att givaren avslöjades. Man kunde till exempel smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan snabbt springa därifrån. Brevet skulle gärna innehålla någon retsam vers.

Källa: Institutet för språk och folkminnen.

Till påsktrollet Berta Lundell

Bilderna i den här artikeln är påskbrev från början av 1900-talet bevarade i Vänersborgs museums samlingar. Den översta bilden har påskriften:

"Till Påsktrollet Berta Lundell
Påskafton 1914
Här bjudes dig många ägg,
ät så du blir snäll.".

Här hittar du bildkällan.

På webbplatsen Digitalt museum har Vänerborgs museum tillgängliggjort en unik samling påskbrev, både äldre och nyare. Här hittar du dem.

Minnen som berättar om släkten

Under våra högtider är det många som samlar släkten och pratar om hur det var förr. Ledigheten bjuder ofta på tillfällen att släktforska, men passa också på att intervjua släktens äldsta. Ta anteckningar eller spela in samtalet med din telefon. Om inte annat kommer nästkommande generationer att tacka dig!

Några som verkar för insamlandet av minnen och historier på nationell basis är Institutet för språk och folkminnen. På deras webbplats finns mycket spännande, bland annat kan du läsa mer om gamla traditioner kring högtiderna.

Här kan du lära dig mer om påskfirandet i äldre tid.

Påskbrev ur Vänersborgs museums samlingar.