Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Katarina kyrka. Foto: Svenska kyrkan. Gustav Badin Couchi, målning av Gustaf Lundberg, 1775, Gripsholm. Foto: Nationalmuseum.
Gustav Badin Couchi fördes som slavbarn till Sverige för att uppfostras av och senare tjäna hos det svenska kungaparet. Trots att han vann både frihet och uppskattning under sin livstid fick han troligtvis inte en värdig begravning. Nu ska Stockholms stads kyrkogårdsförvaltning resa en minnessten över honom, som ska ta plats på Katarina kyrkogård.
Gustav Badin Couchi (cirka 1747–1822) togs år 1760 med som slavbarn från den danska kolonin Saint Croix i Västindien till Sverige och det svenska kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Han växte upp vid det kungliga hovet och var lakej hos drottning Lovisa Ulrika från 1761 och senare även hos prinsessan Sofia Albertina.
Omärkt grav
Han dog 1822, 72 eller 75 år gammal, och sägs ligga begravd på Katarina kyrkogård i Stockholm. Men hans grav har inte kunnat hittas.
– Det transatlantiska slaveriet ryckte upp miljoner afrikaner från deras hem till platser där de inte tillmättes mänskligt värde. Ett tecken på det är att de inte fick de värdiga begravningar de hade fått om de kunnat vara kvar i Afrika. Badin hette egentligen Kwasi och han är en symbol för alla afrosvenskar och därför är det av enormt värde för oss att han nu tvåhundra år efter sin död får en minnessten på Katarina kyrkogård. Det är ett försök att återställa hans mänskliga värde och ett erkännande för alla afrosvenskar, säger Marie Cham, ordförande för Afrosvenskarnas riksorganisation.
.png)
