Därför ska du leta rätt på dina anfäder i vigselboken

Brudpar med följe i Kil, 1882. Bruden var Matilda Charlotta Andersdotter (född 1861) och brudgummen Viktor Bergman (född 1855). Bilden finns på Digitalt Museum, där det även finns uppgifter om alla som syns på fotografiet. Foto: Bernhard Hakelier, Örebro/Örebro Stadsarkiv.

Vigselboken är huvudkällan för uppgifter om dina anfäders giftermål. Den är en värdefull källa för släktforskare, och kan i bästa fall berätta mer än du tror om släktförhållanden, traditioner och hur parets relation såg ut.

De grundläggande uppgifterna i vigselboken är mannens och kvinnans namn, varifrån de kom samt det datum som vigseln ägde rum. Om ett datum anges i vigselboken och ett annat i husförhörslängden är datumet i vigselboken det säkraste att gå efter, då vigselboken är primärkällan för själva vigseldatumet.

Ibland finns fler uppgifter nedtecknade, som vilka dagar lysning skedde och information om sådant som morgongåva, giftomannens medgivande samt hänvisningar till husförhörslängder. Vigselböckerna från 1800-talet innehåller vanligtvis fler uppgifter än vigselböcker från äldre tid.

Brudkrona från Venjan i Dalarna. Foto: Elisabeth Eriksson/Nordiska museet

Börja i brudens hemmaförsamling

Vigslar kan ibland vara svåra att hitta i kyrkböckerna, särskilt om den skett på en för oss oväntad plats. Men om du letar efter en vigsel av ett visst par är det som regel i brudens hemmaförsamling du hittar dem i vigselboken. När vigseln inte skedde i brudens hemort skickade vanligtvis prästen handlingarna till hennes hemmaförsamling så att den ändå registrerades där.

Vigseldatumet kan ge en inblick i när det nygifta paret flyttade ihop. Det skedde vanligtvis efter vigseln, men det kunde också ske innan vigseln, men efter trolovningen. Under lång tid var det redan då lagligt för paret att ha sex och skaffa barn. Så kallade trolovningsbarn fick samma status som barn födda inom äktenskapet.

Finns i Riksarkivets digitala forskarsal

Kyrkböcker sorteras efter bokstäver och vigselböcker har bokstaven E. Den äldsta volymen för en församling får beteckningen E1, nästa E2 och så vidare.

Vigselböckerna finns bland annat tillgängliga för alla i Digitala forskarsalen hos Riksarkivet: sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen. Under avdelningen Specialsök finns också ett sökbart register med vigslar som skett i Gotlands, Jämtlands, Västernorrlands län.

De finns också hos släktforskningsföretaget Arkiv Digital, som under senare år har byggt upp ett stort vigselregister som ska göra det lättare för släktforskare att söka upp vigseln. Läs mer om det här.