Möt släktforskaren från ”Det sitter i väggarna”  

Leif Mörkfors (till höger) hjälpte skidskytten Björn Ferry att ta reda på mer om sin släkt i TV-programmet "Vem tror du att du är". Foto: privat.
Tv-programmet ”Det sitter i väggarna”, där byggnadsvård möter släktforskning, är just nu inne på sin nionde säsong. Leif Mörkfors är, sedan programserien startade, släktforskaren i kulisserna på det oerhört populära programmet. Vi passar på att ställa honom några frågor inför kvällens program, och får bland annat veta att kvällens husforskning gjorts i mindre vanliga arkiv.

Leif Mörkfors har en lång erfarenhet av att släktforska på TV. Bland annat har han arbetat med research för TV-programmen Vem tror du att du är, Det sitter i väggarna, Allt för Sverige och Skrik från förr. Det är inget dåligt CV, men det är inte i alla program han själv stått i rampljuset.

Man får väl lov att kalla dig doldis i sammanhanget. Hur trivs du med det?

Leif Mörkfors har även hjälpt Ulla Skoog att hitta sina rötter i "Vem tror du att du är". Foto: privat.– Både och, jag gör ju också alla släktforskning för huvudpersonerna i "Vem tror du att du är?" och får träffa de kändisar som deltar. Där deltar jag framför kameran löpande. 2022 visades också min och min kollega Ulrika Jonssons programidé på SVT, "Skrik från förr", med David Lagercrantz som programledare.

– Det programmet bygger väldigt mycket på släktforskning och där deltog jag också som expert framför kameran en del. Jag tror många släktforskare missade det programmet så det vill jag verkligen slå ett slag för då det fortfarande kan ses på SVT-play. Avsnittet om Fallet Sol Lars, som utspelades i en granngård till min mormor, är mitt favoritavsnitt.

Och i Det sitter i väggarna har du har varit med från start. Nu var det nästan tio år sedan – hur många hus har det blivit?

– Det har blivit 64 hus under de nio säsongerna, i november startar vi upp arbetet med en tionde jubileumssäsong! Stort!

– I "Det sitter i väggarna" syns jag inte lika ofta. Det kan såklart kännas tråkigt ibland och speciellt när det är hus som krävt mycket speciell och ganska avancerad forskning. Jag tycker personligen att själva forskarhantverket skulle kunna få lite mer plats i de avsnitten, men samtidigt är det en kulturgärning vi gör på redaktionen och i programmet, som kommer betyda något även i framtiden. För ägarna, huset och socknen. Det överväger.

När och hur började du släktforska?

– För lääääänge sedan, började forska 1975, 13 år gammal, blev cirkelledare när jag var 16 år och sedan dess har det rullat på.

Du kom till en punkt när du vågade ta steget och släktforska på heltid. Hur är släktforskning som yrke? 

– Det är ju inget man blir rik ekonomiskt på, däremot är det ju en passion och något som jag brinner för och som gör mig rik på nya upplevelser nästan varje dag. Jag får frågor och funderingar från människor varje vecka året runt och jag svarar så ofta jag kan. Jag tar inte betalt om det är enklare frågor, så det blir mycket "ideellt" arbete.

– Att ta steget var nog en mognadsprocess, vad är viktigast? Passion eller ekonomi? Det är såklart så att man måste ha en trygghet att luta sig mot, så då valde jag att avrunda mitt yrkesliv med min passion. Men det hade såklart inte fungerat utan mina TV-uppdrag.

 Har du några tips på vad man ska tänka på om man vill kunna leva på sin släktforskning?

– Hmmm, svår fråga, men jag skulle säga att det handlar om att man måste bli bra på att "se sammanhang" och "krypa under skinnet" på de som levt tidigare för att kunna skapa mer förståelse och ge mer information om de som levt än bara födelse- och dödsår. Det kan vara knepigt när man hittar skötsamma människor på landsbygden, men om man breddar sitt perspektiv i sökandet så går det att koka soppa på de flesta släktspikarna.

Du nämnde tidigare att dagens hus, vid Ekolsund i Uppland, bjöd på en lite större utmaning än vanligt. Vill du berätta mer om det?

–  Dagens avsnitt handlar om ett väldigt speciellt hus och en speciell plats och historia där det verkat många olika yrkesgrupper, som snickare, krögare, fiskare och så vidare, och som ägts, på olika sätt, bland annat av staten, eller kungen. Det innebar en annorlunda forskarutmaning med nya arkiv. Bland annat Kammarkollegium och Domänstyrelsens arkiv, för att hitta husesynsprotokoll som var särskilt spännande.

– Jag har inte sett programmet och hur det blev efter klippningarna, men forskningen bakom det här avsnittet var extraordinär, inte minst eftersom tidigare sammanställningar och skrifter om huset och omgivningarna visade sig vara feltolkade.