Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Gravarna på bilden har ingenting med innehållet i artikeln att göra. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.
En man som bland annat genom dna-släktforskning har kunnat konstatera att hans biologiske far troligtvis är en annan än den far han har "på pappret" har nu fått rätt att öppna en 28 år gammal grav. Det slog Högsta domstolen nyligen fast.
En man har fått rätt att öppna en grav för att med hjälp av en genetisk undersökning av den begravdes kvarlevor fastställa faderskap.
Mannen anses ha goda skäl att misstänka att den begravde är hans biologiske far och motintressena väger inte tyngre än mannens intresse av att få kännedom om sin identitet och sitt ursprung. Det slog Högsta domstolen nyligen fast efter att mannens begäran om att faderskapet fastställas redan tagits upp i flera instanser. Det var tidningen Dagens Juridik först att rapportera om under gårdagen.
Släktforskning del av bevisningen
Den nu 61-årige mannen föddes inom äktenskapet mellan två nu avlidna personer. Han har i målet hävdat att det är en annan man, även han avliden, som är hans biologiska fader. Tingsrätten tog upp fallet där mannen bland annat kunde visa på dagboksanteckningar efter sin mor, en dna-släktutredning och förhör med en släktforskare som låg till grund för hans misstankar.
Men enligt tingsrätten var bevisningen inte stark nog för slutsatsen och avslog mannens begäran. Han överklagade då domen till hovrätten, där han begärde att domstolen skulle ge tillstånd till en rättsgenetisk undersökning av vävnad från den avlidne mannen som han misstänkte vara hans far. Den avlidne mannens barn motsatte sig det, men hovrätten gick på 61-åringens linje.
Nu har Högsta domstolen prövat frågan om att genomföra en rättsgenetisk undersökning – och ger mannen rätt.
.png)
