6 tips på hur du hittar släktingar som försvunnit i stadens myller

Vy österut från Odenplan i Stockholm från idag och från 1902. I fonden ligger idag Stockholms stadsbibliotek, som öppnade 1928. Foto: Olle Söderström, Larssons ateljé.
Många släktforskare har råkat på anfäder och anmödrar som tycks ha uppslukats av jorden sedan de flyttat till en större stad. Med dessa sex tips kanske ett och annat frågetecken kan rätas ut.

Släkthistoriskt Forum nr 3 2020 hade släktforskning i städer som tema. Du kan läsa hela tidningen som pdf via länken längst ned i artikeln.Att släktforska på stadsbor kan skilja sig en del från att släktforska om landsbygdsbor.

Här ger Claes Westling, arkivarie vid Riksarkivet i Vadstena och en av författarna till boken ”Släktforska i städer”, sina bästa tips på var du kan hitta släktingar som tycks ha försvunnit i stadsmyllret.

1. Var vaksam på namnbyten

Något som verkligen kan trassla till släktforskningen är när någon genom ett namnbyte ”försvinner” ur rullorna. Från slutet av 1600-talet började många som flyttade in till städerna byta till borgerliga namn.

En Sven Johansson kunde plötsligt förvandlas till Sven Bergström. I städerna var det nämligen svårt att skilja folk åt när de hette likadant medan präster på landsbygden kunde skilja genom att skriva ”Sven i kroken” och ”Sven i backen”. I viss mån kunde namnbyten också vara ett sätt att smälta in, att tvätta bort sitt provinsiella arv med ett nytt namn.

Det finns inget recept på exakt hur du löser dilemmat, men det kan till exempel vara värt att kolla flyttningslängder. Det är i alla fall bra att vara medveten om att namnbyten ofta följde i spåren efter en inflyttning till staden.

Trängsel under Riddarholmsbron i samband med lövmarknaden år 1900. Foto: Okänd/Stockholms stadsmuseum.

2. Hitta de försvunna adresserna

En annan sak som kan vara svårt att hitta adressen där släktingarna bodde. På landet står det till exempel bonden Jöns Erikson i Lundby. I städernas kyrkböcker, och även i andra handlingar om det inte rör själva gården eller tomten, saknas som regel adressinformation. Det gör att du kan behöva leta lite. För vissa städer finns register som kan visa vägen. Maskinskrivna listor där folk sorteras på yrke kan också ha bifogats till husförhörslängderna. Om du till exempel vet att du letar efter en kakelugnsmakare kan du söka efter denna i husförhörslängden. Det är alltid värt att hålla ögonen öppna efter register.

En annan möjlighet är att söka reda på bouppteckningen. Där hittar du var en person bodde åtminstone vid sin död.

3. Få grepp om förvaltningen

Tänk på att förvaltningen såg annorlunda ut i stad och land. På landsbygden stod sockenstämman och häradsrätten för besluten medan städerna hade rådhusrätt och magistrat. Eftersom samma personer satt i rådhusrätt och magistrat innehåller protokollen därifrån en blandning av högt och lågt. En dödsdom kan alltså dyka upp sida vid sida med en punkt om hur stadens brunnar ska rensas.

I de här handlingarna kan du hitta intressant information om staden och dess borgare, eller om personer som ansökte om burskap för att bli handelsmän eller hantverkare. Då kan det även finnas information om personens bakgrund eller om någon släkting borgade för denne. Större städer kan ha separata serier med ansökningar om burskap, särskilt när det gäller yngre tid. Annars får du försöka ringa in när en släkting kan ha dykt upp i staden.

Marknad på Hovrättstorget i Jönköping vid sekelskiftet 1900. Foto: Hjalmar Hampus Holm/Jönköpings läns museum.

4. Spana även efter landsbygdsbor

Det här tipset handlar främst inte om stadsbor. Eftersom städer var mötesplatser och hade monopol på handel var det många landsbygdsbor som gjorde ärenden till städer hyfsat nära för att sälja varor på marknader, handla sådant de inte kunde producera själva, upprätta avtal, låna pengar, köpa gårdar, roa sig, slåss eller annat. Det här är sådant som kan ha lämnat spår i stadens handlingar. Därför kan det vara värt att även kasta ett öga på arkiv från nära städer när du forskar om bönder och bruksfolk på landsbygden. Annars är det lätt att stirra sig blind på den by där släktingen bodde. Både kyrkoarkiv och till exempel domstolshandlingar kan avslöja spännande godbitar. Det här gäller även åt andra hållet: många stadsbor rörde sig ut på landsbygden för vissa ärenden.

5. Dyk ner i ämnessamlingarna

En källa som är lätt att missa är de ämnessamlingar som finns på Riksarkivet i Stockholm. De innehåller material om specifika ämnen som militaria eller personhistoria. Där finns bland annat samlingen Ortshistoria som är sorterad på arkiv och stad. Här kan du hitta material om städer från 1500- till 1800-talet. En annan serie som kan vara värdefull är den 87 volymer tjocka Städernas akter som till stor del är kronologiskt ordnad. Materialet består av blandat stoff som städerna skickat in till statsmakten. Inte minst var staten intresserad av sådant som kunde vara relevant för att stärka statsekonomin. Även om forskning i de här källorna kan ta tid och kräver en hel del bläddrande kan de ge stort utbyte. De kan innehålla sådant som listor över borgare, skattelängder och annat.

Interiör från barnhem eller barnkrubba i Stockholm 1900-1910. Foto: Okänd/Stadsmuseet i Stockholm.

6. Missa inte kommunarkiven

Genom kommunreformen 1862 tog kommunstyrelserna över stadsstyret från magistraterna. Då uppstod två parallella system för städerna. Kommunen tog över sådant som skolväsende, fattigvård och barnavård. Från denna tid finns både statliga och kommunala arkivhandlingar att leta i, beroende på vad du söker efter. Riksarkivet sitter på de statliga medan kommunarkiven hittas hos stadsarkivet för respektive kommun.

Ett exempel från kommunernas arkiv som är mums för släktforskare är barnavårdsmannen, en myndighet som tillkom 1917. Där kan du söka ledtrådar efter okända fäder till barn som fötts utanför äktenskapet och information om hur ett barn har tagits om hand.

Artikeln ovan är hämtad ur Släkthistoriskt Forum nr 3 2020. Mer tips på databaser, register och sökvägar till släktingar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping hittar du i samma nummer, som du kan läsa i sin helhet via länken nedan.

Läs Släkthistoriskt Forum nr 3 2020 (Pdf) med släktforskning i städer som tema