Att glas görs i Småland vet du säkert, med Orrefors och Kosta Boda i centrum. Den första glashyttan i Kosta startades 1742. Den blev anlagd på gården Dåvedshult i Ekeberga socken. Namnet Kosta kom från de två grundarnas efternamn: Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein.
1745 kom den 14-årige gossen Johan Svensson till hyttan som hyttdräng. Sedermera blev han den förste svenske glasblåsarmästaren. Åtminstone är det vad som sägs i Ida Andersens böcker. Innan han blev glasblåsargesäll på 1750-talet hade man bara haft tyska mästare på glasbruket.
Ida Andersen har skrivit tre böcker med anknytning till Kosta glasbruks tidiga historia. Den första heter "I öxögat" och den bloggade jag om för några år sedan. Där är paret Sissela och Eskil huvudpersoner. Eskil var med och byggde den första hyttan.
De två senare delarna heter "Skörgossen" och "Gesällen". Där är Johan Svensson, senare med efternamnet Berg, en av tre huvudpersoner. De andra två är den tyska glasblåsardottern Elisabeth Schmidt (det var bara tyska glasblåsarmästare på Kosta de första åren) och gästgivardottern Hedvig Gabrielsdotter Agertin. Alla föddes på 1730-talet och levde i Kosta i Ekeberga socken.
Alla tre är historiska personer, alltså människor som har levt här och som finns i kyrkböckerna och i andra arkiv, bl a i domböcker.
Författaren har gjort en dramadokumentär berättelse, med mycket fakta om den här tiden på glasbruket men i romanform med en del hitte-på också. Det är uppenbart att Ida Andersen haft tillgång till både de vanliga släktforskarkällorna och lokala arkiv från Ekeberga hembygdsförening och troligen också Kosta bruksarkiv.
Det som är mest utmärkande med de här böckerna är författarens förmåga att levandegöra människorna som levde på 1700-talet. De är verkligen människor av kött och blod. Ingen är bara ond eller god även om de sinsemellan är mycket olika varandra och har helt olika förutsättningar i livet. Som läsare blir jag verkligen gripen av dem.
Säkert finns det personer i Sverige idag som har dessa i sin släkt och då är böckerna en verklig guldgruva. Men också för oss andra som vill ta del av 1700-talets liv på ett bruk i Småland i olika samhällsklasser. De här tre huvudpersonernas liv kan tyckas ganska odramatiska, men det är de inte.
Jag tycker väldigt mycket om de här böckerna och rekommenderar dem varmt.