Poliserna som inte följde lagen

12 augusti 2023

1608 Träffar

Fjärdingsmän var den dåtida lokala polisen. När jag för ett tag sedan sökte efter en annan fånge i Riksarkivets databas med frigivna fångar upptäckte jag att inte mindre än åtta fjärdingsmän fanns bland dessa. Alltså dömda till straffarbete och frigivna. Kanske har ytterligare någon dömts, men dött i fängelset och därför inte återfinns i databasen. Den innehåller journaler för fångar frigivna 1877–1939.
De åtta fjärdingsmännen var födda mellan 1854 och 1903 och alla satt på Långholmen. Alla utom en dömdes för förskingring, de flesta med tillägget tillgrepp med mera. Kanske hade de sålt tjuvgods som tagits i beslag, men det har jag inte undersökt.

Den åttonde, som inte var som de andra, det var den äldste av dem och som verkar ha varit ökänd i sin samtid. 1892 dömdes han till livstids fängelse för tre mord plus stöld. Han hette Per Mathias Johansson Knif, kallad Kniven.
Kniven hörde hemma i Delsbo i Hälsingland, känd som en kriminell bygd på 1800-talet enligt dåtidens tidningar. Det finns en mycket omfattande webbplats om traktens lokala historia, kallad Dellenportalen, och där kan du läsa den långa och hemska historien om fjärdingsmannen som kallades Kniven.

Kniven utsnitt

Del av fångjournalen om för fjärdingsman Knif från Delsbo. Han hade ovanligt små fötter. Hela journalen finns här.

Utöver dessa åtta fjärdingsmän finns också en polis i databasen. En man som, förmodligen enligt egen uppgift, arbetade vid ryska hemliga polisen. Hans namn var Julius Georg Gawrilowitsch Suni, född 1875 i Petrograd i Ryssland, där han även var verksam. Han dömdes av Svea hovrätt 1915 för landsförräderi och satt sex år på Långholmen.
Allt enligt fängelsejournalen. När jag googlat på hans namn blir det ingen träff, men troligen är det samme man som hette Julius Georg Gabrielssohn Suni och finns på Geni.

Den ryske hemlige polisens fångjournal.

Om författaren

Eva Johansson

Min släkt kommer från Halland och västra Sverige men själv har jag valt att först bo på ostkusten, vid en havsvik söder om Västervik, sedan i Västerås. I Västervik har jag arbetat som journalist större delen av mitt vuxna liv, bland annat 17 år på Västerviks-Tidningen där jag varit nyhetsreporter, bilageredaktör, kulturredaktör och webbredaktör. Numera arbetar jag som frilansskribent och släktforskare och har bland annat skrivit ett par lokalhistoriska böcker och ett par handböcker utgivna av Sveriges Släktforskarförbund. I min ungdom var jag till sjöss några år.
Släktforskat har jag gjort sedan 2010. Det startade med ett brutet ben och soffläge några månader. Så snart jag börjat blev det ett allt uppslukande intresse.
I Tjust Släktforskarförening är jag medlem och redaktör för vår föreningstidning Wåra Rötter, liksom i DIS Småland.
Våren 2013 gav jag ut den första skrivhandboken för släktforskare som vill komma igång med att skriva sin släkthistoria. Boken är en e-bok och säljs nu i Rötterbokhandeln. På hösten samma år utsågs jag till redaktör för Släktforskarförbundets årsbok, ett uppdrag som jag lämnade 2016. 2017 skrev jag handboken "Släktforska om sjöfolk" utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.
Jag har två vuxna söner, fem barnbarn och en make vars farfar för hundra år sedan var rättare på Helgerum där vi bodde i tio år. Givetvis har jag forskat om den släkten.

Författarens senaste inlägg

Fler inlägg från författaren

27 april 2024 Dödboken på webben

20 april 2024 Historier om brott

13 april 2024 De drunknade vid Årsta

Kommentarer 6

Stefan Simander den lördag, 12 augusti 2023 08:08

Fängslande historia!

Jag har en ana hemmanbrukaren och vice Kronolänsmannen Carl Gustaf Hoffman i min "nya" farfar Henry Siggelins anträd från Alva socken på Gotland där han dömdes enligt följande:

"Hemmansbrukaren Carl Gustaf Hoffman från Enghe i Alfwa Sochen för begångit dråp å hafwande Qwinna dömd att mista högra hand och Halshuggas. Sedan Contracts Prosten och Kyrkoherden Doctor Hoffman (i Träkumla) uti till oss i underdånighet ingifwen ansökning anhållit att som dess Broder Hemmansbrukaren G G Hoffman blifwit genom Swea HofRätts Utslag den 7de sistl. September dömd för begångit Dråp å Båtsmannens Nachterhus Hustru Elsa Christensdotter att mista högra hand och halshuggas, antingen förskona dess Broder från Dödsstraffet, eller och i annat fall tillåta, att utse annan afrättsplats än den vanlige, hälst densamme wore belägen inom sökandes Pastorat och så nära Kyrkan och Kyrkoherde bostället, att sökande och dess famille i händelse förändring ej häri kunde ske, skulle derigenom blottställas för den känbaraste oro och smärtefullaste lidande. Kongl. Majt ej funnit skäl att den af hemmansbrukaren Hoffman af Nåd sökte förskoning från Dödsstraffet lemna. Men däremot lermnat bifall att utse annan Afrättsplats i Länet. Denna Kongl. Majts Nådiga Dom, nu i laga ordning wärkställd å Stadens Afrättsplats, samt det Hoffman ådömde straff, att mista högra hand och Halshuggas, enligt nedan denna dag wärkställd, betygar Wisby d.11 April 1810. O. Dauhn."

Han slapp i alla fall nådigt tappa huvudet en tredje gång i hemtrakten!!!
Där han ju redan agerat så huvudlöst tvänne gånger.
1. Nämligen vid otrohetstillfället med båtsmanshustrun som påstods ha lett till hennes graviditet i makens frånvaro.
2. Ännu mycket värre då han under utpressning om avslöjande av detta prekära förhållande i desperation under ett avtalat möte i skogen i samband med en skogsröjning slog ihjäl henne och barnet i magen med en trädgren.

Men släktgrenarna dog varken ut på varken hans eller hennes sida.

Jag upptäckte just att min vän Ingemar Messing i Uppsala också härstammar från förövaren Hoffman.

Dessutom har jag faktiskt träffat en ättling till den dräpta kvinnan också som lyckligtvis inte tappade huvudet, vid det tillfället i alla fall, även om den livaktiga stämningen la sig och det blev dödstyst tills någon konstaterade att eftersom vi inte var släkt så var vi vid en jämförelse av våra utseenden att hon i alla fall ändå inte var särskilt lik!

1 Svara

Fängslande historia! ;)

Jag har en ana hemmanbrukaren och vice Kronolänsmannen Carl Gustaf Hoffman i min "nya" farfar Henry Siggelins anträd från Alva socken på Gotland där han dömdes enligt följande:

"Hemmansbrukaren Carl Gustaf Hoffman från Enghe i Alfwa Sochen för begångit dråp å hafwande Qwinna dömd att mista högra hand och Halshuggas. Sedan Contracts Prosten och Kyrkoherden Doctor Hoffman (i Träkumla) uti till oss i underdånighet ingifwen ansökning anhållit att som dess Broder Hemmansbrukaren G G Hoffman blifwit genom Swea HofRätts Utslag den 7de sistl. September dömd för begångit Dråp å Båtsmannens Nachterhus Hustru Elsa Christensdotter att mista högra hand och halshuggas, antingen förskona dess Broder från Dödsstraffet, eller och i annat fall tillåta, att utse annan afrättsplats än den vanlige, hälst densamme wore belägen inom sökandes Pastorat och så nära Kyrkan och Kyrkoherde bostället, att sökande och dess famille i händelse förändring ej häri kunde ske, skulle derigenom blottställas för den känbaraste oro och smärtefullaste lidande. Kongl. Majt ej funnit skäl att den af hemmansbrukaren Hoffman af Nåd sökte förskoning från Dödsstraffet lemna. Men däremot lermnat bifall att utse annan Afrättsplats i Länet. Denna Kongl. Majts Nådiga Dom, nu i laga ordning wärkställd å Stadens Afrättsplats, samt det Hoffman ådömde straff, att mista högra hand och Halshuggas, enligt nedan denna dag wärkställd, betygar Wisby d.11 April 1810. O. Dauhn."

Han slapp i alla fall nådigt tappa huvudet en tredje gång i hemtrakten!!! 
Där han ju redan agerat så huvudlöst tvänne gånger. 
1. Nämligen vid otrohetstillfället med båtsmanshustrun som påstods ha lett till hennes graviditet i makens frånvaro. 
2. Ännu mycket värre då han under utpressning om avslöjande av detta prekära förhållande i desperation under ett avtalat möte i skogen i samband med en skogsröjning slog ihjäl henne och barnet i magen med en trädgren.

Men släktgrenarna dog varken ut på varken hans eller hennes sida.

Jag upptäckte just att min vän Ingemar Messing i Uppsala också härstammar från förövaren Hoffman.

Dessutom har jag faktiskt träffat en ättling till den dräpta kvinnan också som lyckligtvis inte tappade huvudet, vid det tillfället i alla fall, även om den livaktiga stämningen la sig och det blev dödstyst tills någon konstaterade att eftersom vi inte var släkt så var vi vid en jämförelse av våra utseenden att hon i alla fall ändå inte var särskilt lik! :p

Fängslande historia! ;) Jag har en ana hemmanbrukaren och vice Kronolänsmannen Carl Gustaf Hoffman i min "nya" farfar Henry Siggelins anträd från Alva socken på Gotland där han dömdes enligt följande: "Hemmansbrukaren Carl Gustaf Hoffman från Enghe i Alfwa Sochen för begångit dråp å hafwande Qwinna dömd att mista högra hand och Halshuggas. Sedan Contracts Prosten och Kyrkoherden Doctor Hoffman (i Träkumla) uti till oss i underdånighet ingifwen ansökning anhållit att som dess Broder Hemmansbrukaren G G Hoffman blifwit genom Swea HofRätts Utslag den 7de sistl. September dömd för begångit Dråp å Båtsmannens Nachterhus Hustru Elsa Christensdotter att mista högra hand och halshuggas, antingen förskona dess Broder från Dödsstraffet, eller och i annat fall tillåta, att utse annan afrättsplats än den vanlige, hälst densamme wore belägen inom sökandes Pastorat och så nära Kyrkan och Kyrkoherde bostället, att sökande och dess famille i händelse förändring ej häri kunde ske, skulle derigenom blottställas för den känbaraste oro och smärtefullaste lidande. Kongl. Majt ej funnit skäl att den af hemmansbrukaren Hoffman af Nåd sökte förskoning från Dödsstraffet lemna. Men däremot lermnat bifall att utse annan Afrättsplats i Länet. Denna Kongl. Majts Nådiga Dom, nu i laga ordning wärkställd å Stadens Afrättsplats, samt det Hoffman ådömde straff, att mista högra hand och Halshuggas, enligt nedan denna dag wärkställd, betygar Wisby d.11 April 1810. O. Dauhn." Han slapp i alla fall nådigt tappa huvudet en tredje gång i hemtrakten!!! Där han ju redan agerat så huvudlöst tvänne gånger. 1. Nämligen vid otrohetstillfället med båtsmanshustrun som påstods ha lett till hennes graviditet i makens frånvaro. 2. Ännu mycket värre då han under utpressning om avslöjande av detta prekära förhållande i desperation under ett avtalat möte i skogen i samband med en skogsröjning slog ihjäl henne och barnet i magen med en trädgren. Men släktgrenarna dog varken ut på varken hans eller hennes sida. Jag upptäckte just att min vän Ingemar Messing i Uppsala också härstammar från förövaren Hoffman. Dessutom har jag faktiskt träffat en ättling till den dräpta kvinnan också som lyckligtvis inte tappade huvudet, vid det tillfället i alla fall, även om den livaktiga stämningen la sig och det blev dödstyst tills någon konstaterade att eftersom vi inte var släkt så var vi vid en jämförelse av våra utseenden att hon i alla fall ändå inte var särskilt lik! :p

Ångra Uppdatera kommentar

Eva Johansson den lördag, 12 augusti 2023 13:28

Stefan: Tack för din berättelse! Vilken historia! Tragisk och förskräcklig. Och säkert finns det fler länsmän och fjärdingsmän som avrättats genom tiderna, de känner jag inte till.
Vi kan ju inte ta ansvar för vad förfäderna gjort. I min släkt finns en bror till en förfader till min mormor som på 1600-talet slog ihjäl sin piga, en kvinna i min farmors släkt. Avståndet i tid gör det lättare att hantera.

1 Svara

Stefan Simander den lördag, 12 augusti 2023 16:58

Knivskarp blick på Kniven!
Ja, Delsbo var ett vilt, fattigt och farligt område!
Måste här nämna filmen "Lång-Lasse i Delsbo"
https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A5ng-Lasse_i_Delsbo
om Lars Landgren från Östervåla
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Landgren