Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
”I cigarrboden”. Illustration av Victor Andrén (1856-1930), ur skriften "Kärlekens snaror, beskrifna af en gammal Adonis", utgiven av Ad. Johnson i Stockholm 1886. Foto: Uppsala universitetsbibliotek
Har du tidigare försökt hitta en okänd fader och gett upp? Försök igen! I takt med att nya källor görs tillgängliga kan fler och fler faderskapsgåtor lösas. Här är sju tips på hur du kan avslöja en okänd fader.
Den här artikeln är hämtad från Släkthistoriskt Forum nr 2 2022, med okända fäder som tema.I vårt magasin Släkthistoriskt Forum beger vi oss ofta ner i de fallgropar som många släktforskare förr eller senare hamnar i. En klassisk sådan är de gäckande faderskapsgåtorna.
Den här artikeln, 7 tips på hur du avslöjar släktens okända fäder, är hämtad från Släkthistoriskt Forum nummer 2 2022.
1. Domboken
Rör vi oss i tiden före 1864, är det domboken du ska vända dig till i jakten på en okänd fader. Inte bara för att du har störst chans att hitta den okända faderns namn där, utan har du tur får du dessutom hela historien om hur din anfader eller anmoder kom till och alla turer däromkring.
Förutsättningen för att du ska kunna fynda i rättsväsendets källor är förstås att det din anfader eller anmoder misstänktes för var brottsligt. Under 1600- och 1700-talen var lönskaläge, som sexuellt umgänge mellan ogifta personer kallades, ett brott man såg allvarligt på. Om någon eller båda var gifta kallades det enkelt respektive dubbelt hor.
Ett eventuellt mål söker du efter i häradsrätternas och rådhusrätternas domböcker. 1810 avskaffades straffet för lönskaläge för kvinnan, om brottet inte upprepades fler än två gånger. I praktiken kom de flesta männen undan efter det, och efter 1864 var lönskaläge inte straffbart för någon av parterna.
The Swedish Lion I är namnet på Riksarkivets texttolkningsmodell, som finns i transkriberingsplattformen Transkribus. Den kan innebära helt nya möjligheter för den som tycker det är utmanande att tyda de handskrivna domböckerna från äldre tid.
Domböckerna har länge varit kända som svårtillgängliga källor. Dels för att inte många av dem är digitaliserade, dels för att de ofta är svårlästa. Men på senare år har släktforskningsföretaget Arkiv Digital gjort allt fler domböcker tillgängliga och Riksarkivet lanserade nyligen en AI-driven texttolkningsmodell som kan vara till stor hjälp för dig som har svårt att tolka 1600-, 1700- och 1800-talens handstilar. Här kan du läsa mer om och komma vidare till den: Riksarkivet lanserar texttolkningsmodell i Transkribus (rotter.se).
2. Stämningslistorna
Från medeltiden och fram till omkring 1800-talets mitt hade kvinnan möjlighet att stämma mannen för brutet äktenskapslöfte. Erkände mannen att barnet kommit till under ett sådant löfte blev han inte bara skyldig att betala underhåll, utan barnet kunde även få den juridiska statusen som äkta.
Då mannen enligt lagen var skyldig att försörja även oäkta barn kunde han också bli stämd av barnets moder även om han inte lovat henne äktenskap. Eftersom risken fanns att mannen nekade eller svor sig fri blev det med tiden allt vanligare att parterna gjorde upp sinsemellan.
Om kvinnan stämt mannen kan du hitta målet i en stämningslista. Där kan du även hitta ärenden där parterna ingick förlikning i stället för att mötas i rätten. Stämningslistorna hittar du antingen i domboken eller i en serie med Inneliggande handlingar (oftast serie F) i domstolsarkivet.
Charmör på danshumör? Leende blomsterprydd man som inte har någonting med innehållet i artikeln att göra, oss veterligen. Foto: Severin Nilsson/Nordiska museet.
3. Genväg till målet
Ett tips för dig som tycker att det känns övermäktigt att skumma igenom sida efter sida i protokollen i jakt på din anfader är att ta en titt i slutet av protokollet från varje ting. Där brukar det nämligen ofta finnas en så kallad saköreslängd där alla mål där straffet blivit böter noterats med en hänvisning till målets nummer. Saköreslängder kan ha en egen serie i domstolens arkiv, (ofta C VII) och ibland finns de i arkiven från länsstyrelsernas landskontor.
Lönskaläge gav böter för båda parterna. Men om någon av parterna begått hor kunde påföljden vara fängelse och då hittar du inte hänvisningen i saköreslängden. Det hände också att en av parterna eller båda var för fattiga för att kunna betala böter, då blev påföljden straffarbete eller fängelse i stället och finns inte heller med i saköreslängden.
Det var inte ovanligt att mannen inte dök upp på rättegången och då fick han böter för att han uteblivit. Män som fått den typen av böter i saköreslängden kan det alltså vara en idé att titta närmare på.
4. Gå till kyrkboken – igen
Kan han ha varit en festglad student? Kabinettsfotografi med studenter på Upplands Nation. Bilden är beskuren. Foto: E F Melville/Upplandsmuseet.
Det vanliga är att ofrivilliga fäder lyser med sin frånvaro i kyrkböckerna. Men bara för att du inte har hittat någon avslöjande uppgift hittills är det inte säkert att han inte finns där.
Ta en titt igen – när du följt modern och barnet kanske det finns någon husförhörslängd du inte har granskat. Missa inte heller vigselnoteringen, där nya uppgifter om kvinnans tidigare barns härkomst kan finnas. Flyttattester kan också innehålla uppgifter som inte framkommit tidigare.
När du följer det oäkta barnet ska du inte missa konfirmationen. I Konfirmationsböckerna skulle barnets far och mor antecknas, i kyrkoarkiven tillhör de serie D 1.
Även skolmatriklar, fängelsers kyrkoböcker och andra rättliga dokument kan avslöja en tidigare okänd far, så se till att följa det oäkta barnet i alla källor du kan komma på.
5. Avslöjande pliktpengar
Även kyrkan hade rätt att straffa de som ägnade sig åt sex och barnalstrande utanför äktenskapet. Enligt 1686 års kyrkolag skulle den som dömts av den värdsliga rätten för ett dylikt brott även straffas inför församlingen genom att sitta på skampallen under gudstjänsten. Det kallades uppenbar kyrkoplikt och 1741 mildrades straffet till enskild kyrkoplikt, där syndabekännelsen skedde mer avskilt, i sakristian.
Utöver straffandet genom lite hederlig förnedring skulle även kyrkan ha en slant av syndarna. 1741 låg det förväntade beloppet på 4 daler silvermynt för mannen och 2 daler silvermynt för kvinnan. I kyrkoräkenskaperna kan du med andra ord hitta avslöjande gåvobelopp. I början av 1800-talet betalade mannen 1 riksdaler och 16 skillingar och kvinnan hälften av det, 32 skillingar.
Noteringar om saköresmedel eller ”pliktpengar” hittar du i kyrkans räkenskaper (serie L).
Kyrkoplikten avskaffades 1855 men vanan att straffa församlingsmedlemmar levde på många håll kvar till sekelskiftet 1900. Från 1918 fick kyrkan inte längre utdöma straff.
6. Barnavårdsmännen
Många oäkta barn hamnade på Allmänna barnhuset. Foto: Stockholms stadsmuseum.
I början av 1900-talet beslutades att det skulle finnas en barnavårdsnämnd i varje skoldistrikt som såg till ”vanartiga och i sedligt avseende försummade barn” och deras fostran. I arkiven efter dem kan man hitta uppgifter om den okände fadern och avtal om underhåll. På många håll kom den till en början att utgöras av skolstyrelsen eller skolrådet.
1917 stärktes de oäkta barnens rättigheter genom att ingen av föräldrarna längre hade rätt att vara anonym. Barn födda utom äktenskap eller barn vars föräldrar var skilda skulle ha en barnavårdsman som bland annat hade som uppgift att ordna så att faderskapet fastställdes och se till att fadern betalade underhåll.
Barnavårdsmännens utredningar finns i arkivet efter barnavårdsnämnden i moderns hemkommun och 1926 slogs det fast att alla kommuner skulle ha en egen sådan nämnd.
Skolrådsprotokoll kan i vissa fall finnas på landsarkivet. Men i allmänhet förvaras handlingarna efter barnavårdsnämnderna i kommunarkiven.
7. Sök med hjälp dna
I Släkthistoriskt Forum nr 1 2018 tipsade Peter Sjölund om metoder för att hitta okända fäder med hjälp av dna-släktforskning.Framgångsrik dna-släktforskning bygger som bekant på en kombination av en gedigen pappersforskning och många testade släktingar. Det krävs också att personerna du får upp i träfflistan antingen har lagt ut sitt släktträd eller förser dig med en kopia av detsamma när du försynt frågar efter det.
För att kunna avslöja en okänd far med hjälp av dna-släktforskning gäller även att han inte finns för många generationer bakåt. Om du utgår från ditt eget dna kan du med hjälp av ett autosomalt dna-test (till exempel Family Finder hos Family Tree DNA, men autosomalt test är även standard hos övriga dna-släktforskningsttjänster som Ancestrys och My Heritages) ha framgång ned till din farfars far, sedan är det betydligt svårare. Då kan i bästa fall ett y-dna-test vara till hjälp. Sedan är det bara att sätta igång med att jämföra släktträd, studera kluster och triangulera.
Men dna-släktforskning bygger i grunden på avancerad biologi med matematiska inslag, så helt lätt är det inte. Ett medlemskap i en förening som har aktiviteter med dna-släktforskning kan vara en bra idé för dig som behöver lite stöd. Här på Rötter hittar du föreningar i hela landet – sök upp en nära dig här (länk).
I Släkthistoriskt Forum nr 1 2018 går Peter Sjölund igenom förutsättningarna för att kunna avslöja okända fäder med hjälp av dna-släktforskning. Du som har tillgång till hela SHF-arkivet genom din prenumeration hittar den i: www.rotter.se/faktabanken.
Eller så kan du läsa artikeln här: Så hittar du okända fäder med hjälp av DNA (rotter.se)
Fler källor, tips och inspiration
I Släkthistoriskt Forum får du som släktforskar nyheter, historiska tillbakablickar och konkreta tips på hur du löser släktforskningens små och stora mysterier.
Magasinet ges ut av Sveriges Släktforskarförbund sedan 1982 och utkommer med fem välfyllda nummer om året.
En helårsprenumeration kostar 349 kr. Du kan även prenumerera digitalt och på olika paket.
