Några intryck av svenska släktforskarprogram

Ett så kallat ordmoln med namn på de fem program som diskuteras i bloggen. Källa: Författaren.

När man kommit igång med sin släktforskning och är en bit på väg finner de flesta att man har behov av ett databasprogram utformat för släktforskning. Inte alla ser det behovet utan fortsätter exempelvis med en vanlig ordbehandlare för att registrera sina resultat. Det gäller som alltid att hitta en lösning som passar en själv.

Idag finns kommersiella plattformar som möjliggör att man bygger släktträd som har sin existens i »molnet« och där man kan utbyta information med andra. De diskuteras inte här av det enkla skälet att jag inte kan något om dem, vilket i sin tur beror på en stor skepsis mot att inte ha kontroll över min databas på min egen dator (vilket inte utesluter säkerhetskopior i molnet).

Jag begränsar mig i det följande till i Sverige utvecklade databasprogram som installeras lokalt på en dator. Program som bara är översatta till svenska finns inte med. Det kan vara bra när man läser det följande att veta jag själv är en udda fågel som använder Mac OS X sedan femton år och Windows-programmet Disgen sedan ungefär 25 år.

Jag har tittat lite närmare på programmen i följande lista där det finns länkar till programmens hemsidor och viss basinformation (version, pris, operativsystem, utgivare):

• Anarkiv: version X (2021), SEK 900, Windows 10, utgivare okänd.
• Disgen: Disgen 2023.3 (2023), SEK 940 inklusive ett års medlemskap i Föreningen DIS, Windows 7 eller senare, Föreningen DIS.
• Genney: 4.0 (2024), SEK 650, Windows XP eller senare, Mac OS X 10.7 eller senare och Linux, Genney Digit (enmansföretag drivet av Micael Frank).
• Holger: 8.06 (2012), oklart, ej preciserat, utgivare okänd.
• Min släkt: version 4.8 (2023?), SEK 560, Windows 10/11, Dannbergs Data.

Först något om Holger. Programmet förefaller visserligen gratis idag men har inte utvecklats sedan 2012. Man kan visserligen testa gratisversionen men vissa funktioner är avstängda (vilka är odokumenterat), bland annat import av Gedcom-filer (se nedan) vilket omöjliggjorde ett seriöst test. Jag fått uppgiften från flera släktforskare att den aktuella versionen fungerar i Windows 11. Uppgiften att en ny version 9 utvecklas har cirkulerat länge (upp emot fem år) bland släktforskare och återfinns på en i övrigt ganska informationslös hemsida som inte verkar ha uppdaterats på flera år. Möjligheterna att få hjälp är begränsade. Flera släktforskare har vittnat om att kontaktförsök via den e-postadress som anges på hemsidan varit resultatlösa. Andra har sagt att de fått svar. Jag avråder från att man investerar tid i programmet innan det kommer en ny version man kan utvärdera. Med detta sagt diskuterar jag vidare inte Holger men noterar att många i min bekantskapskrets använder programmet sedan många år och är nöjda.

Vilka släktforskningsprogram används av svenska släktforskare? Det som presenteras här är inga vetenskapliga undersökningar baserade på slumpmässigt utvalda släktforskare. Istället har de som velat svara på enkäter gjort detta. Hur dessa svarande rekryterats, hur frågorna ställts och vilka svarsalternativen varit har varierat mellan undersökningarna. Observera att första versionen av Genney kom 2015.

I tre undersökningar från 2002/2012/2022 med 89/435/535 svarande frågade Anneli Jonsson »Vilket släktforskarprogram använder du främst?«. De låga antalet svarande 2002 och frånvaron av slumpmässighet gör att man inte bör fästa någon vikt vid det resultatet. Av de program som diskuteras här användes 2012/2022 Disgen av 41/40 %, Min släkt av 31/13 % och Holger av 7/2 % av de svarande. Övriga program antingen saknades eller var i kategorin »Annat« som valts av 20 % av de svarande. Vintern 2015/2016 genomförde Sveriges Släktforskarförbund en enkätundersökning som drygt 5 500 personer svarade på. Av de svarande var 92 % medlem i minst en släktforskarförening. Det rör sig alltså inte om släktforskare i allmänhet utan främst personer som är mer eller mindre aktiva i släktforskarrörelsen. Resultaten presenterades i Släkthistoriskt Forum 2016:1 och då användes Disgen av 49 %, Min släkt av 30 % och Holger av 6 % av de svarande. Man slås framförallt av att främst Min släkt och Holger tappat mark. 

När man första gången väljer program handlar det i ganska hög utsträckning om personligt tycke och smak. Samtidigt, när man väl börjat använda ett program, tenderar man att bli obenägen att byta eftersom det ändå är en viss kostnad med ett nytt program. Inte bara i inköp utan framförallt i form av tid att lära sig ett nytt program. Det kan därför vara bra att utnyttja möjligheten att testa gratisversioner, även om de har begränsad kapacitet, för att känna sig för.

Vad man själv använder för dator kan förstås vara avgörande. Alla programmen finns för Windows men är man Mac-användare och vill ha ett genuint släktforskarprogram för Mac är Genney enda valet. Alternativ för Mac-användare är att utnyttja Macens Boot Camp eller en operativsystemsemulator för installera Windows, som då körs istället för Mac OS alternativt i ett fönster på Mac-datorn. I Windows installeras sedan ett släktforskarprogram för Windows. Det finns fritt tillgängliga emulatorer men en extra licens för Windows kostar en slant. Alternativen ställer också lite högre krav på användarens datorkunskaper. Jag har själv kört Disgen med emulatorer på en rad Mac-datorer genom åren med acceptabelt resultat.

Om programmen utvecklas kontinuerligt är det förstås en fördel. Utveckling kan gälla många saker, utöver buggfixar och anpassning till nya versioner av operativsystem, främst implementeringen av nya funktioner. Nya funktioner ger användaren nya möjligheter att dokumentera, presentera och dela resultat. Program som inte utvecklas blir till slut irrelevanta.

Vilka fördelar och nackdelar har programmen? Det som gör att jag fortsatt använda Disgen är tre saker: möjligheten att bygga upp en strukturerad källdatabas, den inbyggda ortdatabasen och den nyligen införda funktionen att personer i databasen kan vara dopvittnen. Andra användare vet jag uppskattar de avancerade kartfunktionerna i Disgen med möjlighet att lägga in historiska kartor. Från flera vänner som släktforskat länge hör jag att de anser att Disgen är svårarbetat och komplicerat och de därför valt Min släkt eller Holger.

Men även Genney har motsvarande funktioner som de jag nämnde jag uppskattade i Disgen även om mitt intryck är att kartfunktionen i Disgen (som jag själv nästan aldrig använder) är mer avancerad än den i Genney. Både Genneys och Disgens funktioner går utöver vad de andra programmen erbjuder. En fördel Genney har framför övriga är avancerade funktioner med flera valmöjligheter för användaren vid export/import av data. Alla program stödjer Gedcom (i version är 5.5.1 som ännu är en slags branschstandard), men Genney ger användaren ett val hur uppgifter som inte ingår i Gedcom-formatet ska hanteras vid export. Gedcom är ett format (det enda) för att överföring av släktforskningsdata mellan olika system. 

Alla program har manualer och hjälpfunktioner bland annat på hemsidorna samt idag aktiva Facebook-grupper där användare kan hjälpa varandra. För Disgen finns dessutom över 35 Disgen-faddrar, frivilliga som hjälper till att svara på frågor vid direkt kontakt.

Utgivaren av Genney har tagit fram en jämförelse av de olika tillgängliga funktionerna i de senaste versionerna av Genney, Disgen och Min släkt. Jämförelsen är översiktlig, går inte in på detaljer och är förstås en partsinlaga. 

Till sist frågan om priset. Genney och Min släkt kostar båda runt 600 kronor och är alltså de billigare. Ska priset vara avgörande är alltså Min släkt valet, även om jag själv skulle lägga på de extra 90 kronor som Genney kostar för att dels få ett program med fler funktioner och dels möjligheten att köra det direkt på min Mac.

Anarkiv och Disgen är de dyrare alternativen med 900 och 940 kronor. För Disgen innefattar det ett års medlemskap i Föreningen Dis eftersom programmet bara säljs till medlemmar (men man behöver inte vara medlem för att fortsätta använda det även om tillgången till Disgen-faddrar kräver medlemskap). Man får då under medlemskapet tidskriften Diskulogen i brevlådan och tillgång databasen Disbyt, där många DIS-medlemmar laddat upp sina databaser. Är men redan medlem i DIS är priset 750 kr och mer i nivå med de billigare programmen. 

Med sina höga pris framstår Anarkiv och Disgen inte som särskilt attraktiva. Funktionaliteten i alla programmen är vad gäller basfunktioner överlappande och ska man ta ut ett högre pris måste man erbjuda något extra. I vilken mån Disgens ändå ganska avancerade funktionalitet (se ovan) tillsammans med medlemsförmånerna i DIS under ett år är tillräckliga beror förstås på i vilken utsträckning man själv värdesätter dem. Värderar man inte medlemsförmånerna sparar man 290 kronor genom att välja Genney. 

Anarkiv har dock inget sådant extra vilket talar starkt emot programmet. Jag reagerade dessutom negativt på Anarkivs hemsida. Den är inte särskilt läsvänlig och dessutom ett mischmasch av programinformation och bland annat utvecklarens egen släktforskning utan att man någonsin klart och tydligt får information om vem som är upphovsperson. Jag tvingades dessutom manuellt ändra webbläsarens teckenkodning för att få diakritiska tecken (åäö) rätt eftersom hemssidan inte använder den moderna standarden för detta. Hemsidan framstod på många sätt som arkaisk och ingav inte förtroende.

Det finns andra som relativt nyligen recenserat släktforskarprogram. Här är två hyggligt nya exempel för den som vill få in fler perspektiv: Vincent Eldefors 2023 och Lisa Holmblad 2020.