Öland – kan det vara något

Det sägs att en del av tillhörigheten sitter i generna, och då räknar man inte bara med släkt och sådant utan även vad avser platser. Våra gener har med sig något som inte är riktigt minne, men något liknande. Sådant som präntats in någonstans i alla långa DNA-strängar och som på något helt förunderligt sätt kommer oss till del. Riktigt hur vet vi inte än, men det kommer nog snart. Tänk att plocka ut en sekvens ur Y-kromosomen, stoppa in i minnesmaskinen och genom den få uppleva alla de färder som gjorts genom århundraden. För vi som lever nu, är alla del av en jättelång serie av pappor och mammor som är den grundläggande faktorn för våra liv.

Och jag har några gånger tidigare skrivit om landskapet Öland, inte så stort och i vanliga fall bor det inte så jättemånga människor i landskapet. Att det också är en ö vet nog de flesta och det kan påverka både det ena och det andra när vi blir historienördar. Mitt egna intresse är inte bara geografi och historia utan det känns som det mesta lockar mig och det kanske kommer från mina gener, tänker jag.

Öland, med många intressanta historiska skeenden. Med en historia som delvis skiljer sig från de angränsande landskapen och som det finns mycket att säga om. Nyligen var jag med på Öland Amerikadagen, en tillställning som baseras på den intressanta emigrationen från Öland, och den minst lika intressanta immigration. Att Öland var det landskap som har flest emigranter räknat på folkmängden säger en del, det fanns emigranter i varje by, och nästan varje gård i många byar. Och det kanske inte var så konstigt, marken gav inte alla den möjlighet till försörjning som behövdes.

Men det var inte bara så att många reste iväg, det var tydligen så att många lyckades ganska väl i de nya länderna, för Öland är det landskap som också hade flest återvändare räknat per befolkningen. De kom tillbaka och bidrog till mycket.  Det finns uppgifter om att när man räknar penningtransaktioner så var det återigen Öland som vann, mest hemsända pengar per invånare. Och det stämmer säkert, för det tycks finnas påverkan både här och där.

Inte Hörninge, men inte långt ifrån. Egen bild

Häromdagen var jag på en byvandring, som Köping-Egby hembygdsförening anordnade. Den relativt lilla byn Hörninge fick besök och vi fick höra historier om byn likväl som om deras innevånare. Att det fanns olika typer av gårdar vet nog många, så det var frälsehemman, skattegårdar och kronohemman. Att byn inte drabbades av alla skiften som staten ville göra är bra idag, för nu ser vi hur det såg ut förr. Och i berättelserna dök amerikanerna upp, äldste sonen fick komma hem när pappa dog, och han hade nog en liten slant med sig. I en annan gård berättas det att den hemvändande mannen telegraferade från Atlanten till en riksdagsman för att be honom köpa in en av gårdarna som blivit till salu. Riksdagsmännen förr var nog bättre på att hålla kontakt med sina väljare, kanske var det bra att vara på god fot med dem.

Det fanns en del annat att lära sig av berättelserna, allt har inte med släkt att göra, men det påverkade de som bodde där. Skogen fick man inte använda, men betala skatt för den gick bra. Mycket av det virke som användes drogs över isen från Småland, ibland var det nerplockade hus som kom över och fick nytt liv. Och de olika sätten man byggde på, olika sorter av skiftesverk, tänk att sådant kan säga så mycket. Måste kolla på de olika husen som jag ser, om jag kan se det som berättades.

Men vad har nu allt det är göra med släktforskning, alla intressanta och kanske ointressanta kunskaper som kommer till oss när vi rör oss i samhället. Att jag känner som jag gör för Öland det måste ju finnas i mina gener, man kan inte bara bli så här. Och då är släktforskning bra, jag kan ta reda på varifrån jag kommer, jag kan säkert hitta vilken gen som hör hemma var. Det gäller bara att leta i alla källor och följa alla snirklande vägar som mina förfäder rört sig så kommer svaret. Och eftersom jag inte hittar någon ölänning någonstans så har jag nog säkert fel i min släktforskning, för inte ljuger väl DNA.

Eller finns den någon annan förklaring, finns inte allt i våra gener?  Kan det vara så att jag blivit påverkad av något annat, är det en manipulation. Vem vet, fast det kanske påverkar mig att mina föräldrar tog mig till Öland redan när jag var 10 år, och det är väldigt länge sedan. Och det har fortsatt sedan dess, inte en sommar utan Öland, kortare eller längre tid. Så om inte jag hittar mina rötter här, så kanske mitt DNA påverkat mina barn. Minnet behöver kanske inte vara längre för att synas, eller också är det något annat. Men roligt har jag och det är väl det viktigaste, DNA kan vi kanske använda till att hitta andra minnen.