Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Äldre kvinna och man, oktober 1938. Paret tillhör troligtvis den generation, född under 1800-talets andra hälft, med störst representation i Isofs folkminnesdatabas. Foto: Paul Sandberg/Upplandsmuseet.
Nu ska gamla talinspelningar från Institutet för språk och folkminnen bli träningsmaterial till AI-modeller. För släktforskare och intresserad allmänhet kommer det även att innebära att fler digitaliserade folklivsberättelser görs tillgängliga på nätet.
Institutet för språk och folkminnen (Isof) påbörjar nu ett samarbete med KB-labb och AI Sweden för att träna nya språkmodeller. Det är Isofs äldre talinspelningar, med dialekter från hela Sverige, som ska bidra till att förfina språkmodellernas förståelse för det talade svenska språket.
Det rör sig om totalt 25 000 timmar inspelat material från hela Sverige, lagrat på allt från rullband och grammofonskivor till vaxrullar.
– Vi förser projektet med ett stort material och för oss känns det bra att vi på så vis är med och bidrar till samhällsutvecklingen, säger Annette Torensjö, chef för Avdelningen för arkiv och forskning på Isof i Uppsala.
Ökar digitaliseringstakten
Det finns dessutom mer att vinna på samarbetet. Isof har arbetat hårt med att tillgängliggöra material ur sitt arkiv på nätet, både inspelningar och nedtecknade berättelser. Trots det är större delen av de enorma samlingarna är ännu inte digitaliserade.
– På senare tid har vi kunnat öka digitaliseringstakten, både genom att lägga ut mer material och med att kontextualisera. Samarbetet kommer att göra det möjligt att öka digitaliseringstakten ytterligare, säger Annette Torensjö.
Isof har sedan tidigt 1900-tal samlat i folklivsberättelser genom sina frågelistor, som kan handla om allt möjligt, till ”vanligt” folk ute i bygderna. Annette Torensjö berättar att mellan åren 1935–1970 var insamlandet som mest intensivt och dokumentationen finns bevarad både i form av handskrivna dokument och inspelningar.
– Man kan säga att de är en form av folklivsuppteckningar. Men eftersom de utgår från standardiserade frågelistor har vi kunnat samla in uppgifter på ett bredare sätt, säger hon.
På så vis kan vi exempelvis få reda på vad man trodde om hustomtar i såväl Sörmland som Västerbotten för lite drygt hundra år sedan. Det finns också många berättelser om vilka maträtter som var populära och hur de tillreddes på olika håll i landet.
Finns att upptäcka på nätet
En del av materialet har digitaliserats och finns idag tillgängligt i flera olika arkivtjänster på Isofs webbplats.
Dialektkartan består till exempel av ett urval av inspelningar med dialekter från olika delar av landet. Sökdatabasen Sägenkartan utgår från berättelser om folktro. Matkartan gör det lätt att upptäcka berättelser en viss bygds mattraditioner.
Men den av Isofs alla arkivtjänster som innehåller mest och som nu kommer att fyllas på med ytterligare material är Folke. Den består av två digitala arkivtjänster, Folke sök och Folke forska, där vi kan ta del av folkminnesmaterial som är 70 år och äldre.
– Folke är den e-tjänst där vi kommer publicera så mycket vi kan framöver. Idag är materialet lite ojämnt fördelat, större delen är från Västsverige eftersom det var där vi började. Men framöver kommer Folke täcka fler delar av Sverige, säger Annette Torensjö och tillägger:
– Vårt arkivmaterial är en skatt som vi vill sprida. Vi vet att det uppskattas av släktforskare, vilket är jätteroligt.
Lyssna på Emilia Ståhlberg, född 1883
I Folke hittar vi redan nu en mängd inspelade intervjuer.
I en av dem får vi lyssna till vad Emilia Ståhlberg har att berätta om sin ungdom, om arbetet i torparhemmet och om allt ifrån begravningar, husförhör, lingonplockning och vävning. Hon drar sig också till minnes en olyckshändelse, en snörik vinter, 75-årsdagen, makens död och faderns och syskonens öden. Bland mycket annat.
