Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Är det kanske Bänkfrid som fått sin Sven till sist? Illustration till giftermålsbalken ur handskriften Magnus Erikssons landslag. Foto: Uppsala universitetsbibliotek
Institutet för språk och folkminnen (Isof) har släppt en ny bok som kartlägger personnamn i medeltida runinskrifter. I Personnamnen i de medeltida svenska runinskrifterna av Lasse Mårtensson, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, får vi en unik inblick i ett annars källfattigt område av vår historia.
De medeltida runinskrifterna är färre än de vikingatida. Men de som finns, bland annat i form av klotter i kyrkputs och som delar av monumentala gravmonument, ger oss viktiga ledtrådar till hur människor namngavs under 1100- och 1200-talen.
För släktforskare som nått så långt tillbaka som till senmedeltiden är kunskapen om äldre namnskick värdefull. Handskrifter från tiden kan vara svårtolkade och dessutom är de bevarade källorna från tiden färre än för senare perioder. Därför är boken, som kan läsas gratis på nätet, ett värdefullt tillskott.
I den kan vi läsa om 140 olika personnamn och 185 namnbärare, med särskilt fokus på de inhemska namnen, som fortfarande dominerade vid denna tid.
Några namn överraskar
Även om namnförrådet är varierat kan man bland mansnamnen urskilja några populära namn: De inlånade Magnus och Johan och de inhemska Björn och Sven. Bland de ganska fåtaliga kvinnonamnen går det inte att urskilja liknande tendenser, men namn som vi vet är vanliga senare under medeltiden förekommer: Kristina, Margareta, Ingeborg och Ragnhild.
I boken presenteras också spännande tolkningar av ovanliga namn. Mansnamnet Sigtrygg får nytolkningen ’den som säkert segrar’ och kvinnonamnet Bänkfrid, som annars är okänt, bör ha en betydelse ’den som pryder bänken’.
Mer om våra personnamn på Isofs webbplats
Personnamnen i de medeltida svenska runinskrifterna fyller en viktig lucka mellan det tidigare verket Nordiskt runnamnslexikon av Lena Peterson och det pågående projektet Sveriges medeltida personnamn, som mestadels baseras på källor från 1300-talet och framåt.
På Isofs webbplats kan boken kan läsas gratis digitalt eller beställas i tryckt version. På samma sida hittar du länkar som tar dig vidare till fler spännande artiklar om våra personnamns historia.
