Han vill se fler släktforskare hos polisen

Efter fyra års väntan verkar den eftertraktade dna-släktforskningsmetoden snart få grönt ljus. Men enligt chefen för Malmöpolisens kalla fall-grupp är det inte bara är släktforskarnas dna som kan bidra till att lösa brott. Här förklarar han varför fler polisavdelningar borde anställa släktforskare.

Bo Lundqvist, chef på Malmöpolisens Kalla fall. Foto: Olle Söderström/Sveriges Släktforskarförbund.Under sensommarens släktforskardagar hade polisen för första gången någonsin en egen monter. Där svarade malmöpolisens arkivarier på frågor från intresserade släktforskare.

Men det fanns ytterligare en anledning till polisens närvaro på Släktforskardagarna. Dna-släktforskning som metod för att lösa grova brott kan få lagstöd som polismetod vid halvårsårsskiftet 2025, och det gäller för polisen att vara förberedd.

Släktforskning redan
en del av polisarbetet

Enligt chefen för Malmöpolisens kalla fall-grupp, Bo Lundqvist, kommer lagändringen att innebära ett enormt skifte i polisens arbete. Men han berättar också att Malmö­polisens kalla fall-grupp sedan en längre tid redan använder sig av släktforskning som arbetsmetod. 

Linda Kvist, som för tillfället också är i polisens monter, arbetar för dem sedan tre år tillbaka. Och även om en del av hennes arbete till viss del består i att förbereda för den nya arbetsmetoden, har hon enligt Bo Lundqvist knappast varit sysslolös i övrigt.

– Även traditionell släktforskning har vi mycket nytta av. Till exempel om vi behöver veta om det finns släktskap som skulle kunna ha inverkan på vad folk säger. Det gäller både brottsoffer, gärningspersoner och inte minst vittnen. Det är sådant som till stor del finns i register, men som polisen inte är särskilt tränade i att använda.

I väntan på släktforskningsmetoden

Bo Lundqvist var en av de tidiga förespråkarna för den så kallade släktforskningsmetoden. Den går i korthet ut på att polisen laddar upp en misstänkt gärningspersons dna i en släktforskningsdatabas för att sedan kunna matcha det mot de släktforskare som givit sitt godkännande till det. De företag som har gjort det möjligt att "tacka ja" till att bli matchad mot misstänkta gärningspersoner är Family Tree DNA (FTDNA) och Gedmatch.

Linda Kvist i Malmöpolisens monter under Släktforskardagarna 2024 i Malmö. Foto: Sveriges Släktforskarförbund.

Det hela går ut på att släktingar i databaserna ska kunna ge ledtrådar till vem den misstänkta kan vara. Hittills har metoden avslöjat hundratals mördare, seriemördare och våldtäktsmän. Men det är i USA, där metoden är tillåten sedan 2020. I Sverige har polisen fått vänta. Integritetsskyddsmyndighetens beslut att säga nej 2021 svider fortfarande.

– Det är väldigt frustrerande. Nu är vi där, nu har vi snart en lagstiftning och det är ju bra. Men det är fyra tappade år, säger Bo Lundqvist.

Har ni planer på att anställa fler släktforskare nu när det närmar sig?

– Jag har sedan den dagen Linda började hos oss tjatat på alla mina likar att de måste titta åt det hållet. Hennes kunskaper behövs inom vår verksamhet. Vi blir effektivare, får tidigare resultat. I USA har flera hundra utredare på FBI utbildats i detta, de ser den stora nyttan i det. Det är en väg vi också måste gå. Men tills dess måste vi ta in folk som redan kan jobbet.

Om man som släktforskare vill hjälpa till, vad ska man göra?

– Hör av dig! Den nationella sidan Polisen kalla fall finns på Facebook. På polisen.se finns också kontaktuppgifter till alla polisens kalla fall-avdelningar. Ta kontakt och säg att ”jag kan detta – finns det ett behov?”.

Fakta: Dna-släktforskning
som polismetod i Sverige

• Peter Sjölund var släktforskaren som löste dubbelmordet i Linköping. Foto: Olle Söderström/Sveriges Släktforskarförbund.Sommaren 2020 blev det omtalade dubbelmordet i Linköping det första svenska rättsfallet att lösas med hjälp av dna-släktforskning. Men det var ett pilotfall och metoden hade ännu inte lagligt stöd.
  
  
• Polismyndigheten startade omgående en utredning av hur metoden skulle få användas i fler fall. Enligt polisens förslag skulle metoden användas vid särskilt allvarliga brott, som mord och grov våldtäkt.
  
  
• Integritetsskyddsmyndigheten sa i maj 2021 nej till förslaget, då de ansåg att metoden saknade laglig grund.
  
  
• Kort därefter tillsatte regeringen en utredning som skulle undersöka förutsättningarna för att biometri, bland annat dna-släktforskning, ska få användas som verktyg i brottsbekämpningen. I juni 2023 presenterades resultatet av utredningen, som förordade släktforskningsmetoden.
  
  
• De föreslagna lagändringarna beräknas träda i kraft 1 juli 2025.

Peter Sjölund i P1 Morgon

Förundersökningsledaren Jan Staaf och dna-släktforskaren Peter Sjölund, som båda var med i pilotprojektet som löste dubbelmordet i Linköping, intervjuades nyligen i Sveriges Radio P1 Morgon. I programmet får vi veta mer om vad den nya metoden kan komma att innebära för polisen.

Lyssna här

Bildkälla ingressbild: Pvproductions/Free Pik, www.freepik.com.